Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
översikt.
*7
Den 16 maj 1636 blev en tröstens och glädjens dag för
den be trängda svenska regeringen. Det stårnelt troskyldigt
i protokollet: »Inkom Stellan Mörner (han var stAth&llare
i länet) och öffergaff een hoop Svenske demanter tagne i
Lappmarken», samt ingavs åtskilliga förslag ang&ende
silverbruket. Det vår nog en stor dag i Stellan Mörners,
Gabriel Oxenstiernas (bror till Axel), Klas Flemmings, Axel
Banérs och Erik Rynings liv. Det var dessa, som voro
närvarande. — Men i juli är det äter bekymmer. Axel
Oxenstierna tror p& danskt krig för silverbrukets skull. Han
säger, att viktigaste orsaken till förra danska kriget var
tvisten om handeln med lapparna, fastän kung Kristian hade
skjutit fram andra konfliktämnen. I september ser man. hur
danska brev om silverbruket börja komma. De inneh&lla
tydligen pretention på fyndigheten. I november svarar
man, att silverbruket ligger »innanom» de strömmar, som
flyta ät Östersjön, varför det är rätteligen svenskt.
I juni 1637 talar Axel Oxenstierna p& nytt om skolors
och predikans nödvändighet i lappmarken. Han säger, att
eftersom vi ej av fromhet känt oss tvungna att sörja
därför, har Gud genom silverbruket öppnat en ny dörr, att vi
bli bragta till v Ar kristliga plikt av girighet (icke »per
pie-tatem»,men »per vitium avaritiæ»). Sedan bestämmas m&nga
ting om skolor och gudstjänst.
Även genom privilegier &t eventuellt hugade nybyggare
sökte man främja lappmarksbebyggelsen. Det utlovades
frihet fr&n skatt och rotering. Lapparna lovas också
vidsträckt frihet från skatter, ror att de skola bli villiga att
förrätta körslor samt att tala om, var några »malmstreck»
funnos.
Gruvverket vid Nasa bedrevs med sådan kraft, att
enligt uppgift ända till 400 personer skulle haft
sysselsättning där uppe; en del voro tyskar, möjligen krigsfångar
från 30-åriga kriget- Men malmen kunde ej smältas på
platsen, då ingen skog fanns. Den fraktades av lappar med
renar 5 mil tiU Silboiokk, där en hytta blivit bygga. Efter
ett årtionde blev emellertid utbytet mindre, och under Karl X
Gustafs krig med Danmark 165S kom en norsk strövkår
över gränsen och häriade hela gruvan. 1770 återupptogs
driften igen, men 180/ utbröt en svår eldsvåda, som satte
stopp för arbetet.
1 samma ojämnhets tecken gingo förhoppningar och
förverkliganden på många andra håll i ijällen. Namnen
Svappavaara, Kedkevare, Sjangeli med malmförekomster, upptäckta
under 1600-talet, äro bevis därpå. I själva verket kan det
väcka förvåning, att gruvor 5 a 10 mil ovanom skog med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
