Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Översikt. £0
man sig ned invid någon sjö, hände det ibland år efter år, att
kall-luften en frostnatt kom flytande från benen bakom
nybygget och lade sig ned över åkern, så att de nykomna
förtvivlade om att fa »börd av eget bruk». Försökte de
sig då ett stycke längre upp i »liden» på någon plats,
varifrån lätt avlopp fanns för Kall-luften, så gick det ofta att
få både havre, korn och råg att mogna.
Ställen, där lapparna brukat beta sina renar, voro ofta
lättare att förvandla till åker. Där var jorden bfist gödd.
Med lapparna, som naturligtvis ej hade enbart olägenhet
av de få nybyggarnas bosättning i de stora vidderna, tycks
sämjan varit rätt god. Tvister skymta visserligen i
tingsförhandlingarna, men huvudintrycket är, att de ej varit
synnerligen häftiga och att de avgjorts i godo. Det s. k.
»lappland», som tillhörde en lapp och varpå nybyggaren
enaast efter överenskommelse på ett eller annat sätt fick
slå sig ■ ned, var ju så stort, att nybyggarens stycke ej
gjorde mycket till saken. Understundom synas dock
protester från lapparnas sida på tinget mot något visst
ny-bygge. Då brukade saken nänvisas till förnyad
överenskommelse, utan vilken nybyggaren icke fick det officiella
tillstånd att upptaga nybygget, som han eljest alltid skulle
ha. — Slående är, vilken stor roll uppförandet, av kyrka
spelar som förutsättning för 1700-talets nybyggeskultur.
Anda långt fram på 1800-talet fördes det kontroll över
lappmarksbefolkningens kyrkobesök vissa helgdagar om året
(kyrkhelger). Det var också vid kyrkorna, som folket
träffades, avtalade affärer, stadde tjänstefolk, hörde nyheter.
Det var huvudsakligen här, som de kommo i beröring
och höllo kontakten med det, som man kunde kalla för
svensk andlig kultur. Hade de inte varit tvungna att
ferdas den ibland ett 10-tal mil långa vägen till kyrkan,
hade de nog inte kommit sig för att söka dit, och hade de
inte kommit dit, hade de nog alldeles mistat kontakten med
kulturen och inte haft lätt att finna igen den däruppe, där
de sutto i sina ensliga skogar, omkring sina stora sjöar,
ja småningom vid 1800-talets böljan ända »in i vita fjället».
Man ser också vid menigheternas begäran om nya kyrkor,
huru städse det allmännas intresse av jordens fortsatta
uppodlande åberopas.
Vid mitten av 1700-talet voro egentligen alla
huvudkyrkorna byggda i Norrbottens lappmark, naturligtvis mèd
undantag av Kiruna. Nu gick det mycket raskt framåt.
Under 1730-talet började Gällivare malmberg bearbetas
(omnämnes första gången 1704). I samband med bruksrörelsen
togos stora initiativ även vad angår uppodlingen, och staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>