- Project Runeberg -  Lappland. Norrbottens Lappmarker och Kustland /
34

(1921) [MARC] - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

di

översikt.

landet (1910: 1,659 personer), och del Sr blott i Norge och
Sverige, som de nu för tiden förekomma över vidsträcktare
områden och i något större antal, i Norge år 1910 18,590
personer, varav 1,458 nomader, i Sverige samma år 7,138
personer (Norrbottens lftn 4,330; Västerbottens lan 1,780;
JBmtlands lan 904; andra lan 124), varav 3,641 nomader
(resp. 2,484 ; 432; 745; 0). Redan omkring milten av första
år-tusend.t före Kristi födelse och kanske långt förut funnos
lappar i de allra nordligaste delarna av deu skandinaviska
halvön. Så långt ned som till nuvarande Västerbottens
län ha de kommit först flera hundra år etter Kristi födelse,
och egendomligt nog tycks det före dem ha på sina ställen
i Västerbottensfjällen funnits en skandinavisk befolkning,
som sedermera av något skäl dragit sig därifrån. Först
efter medeltidens slut ha lapparna kommit ned till det
egentliga Jämtland söder om Ströms vattudal, där de till en
början betade sina renar i sådana fjälltrakter, som »j voro
upptagna av bönderna, men så småningom också trängde
in på några av böndernas »avradsland». På 1500-talet visa
de sig, helt fåtaliga, i mellersta Jämtlands i]äll, omkring
mitten av 1600-talet för första gången i Härjedalen. På
1700-talet finner man lappar och renar på bina ställen
långt nere i södra Dalarna, men endast i Idrefjällen ha de
kunnat hålla sig kvar; en del lappar lära ha kommit dit
redan på 1700-talet, andra omkring 1850, de nuvarande
(skrivna i Jämtlands län) till största delen på 1890-talet.
Alltså en hel lapsk folkvandring mot söder. Från
Lappmarkens inre ha lapparna även tyst och oförmärkt brett
ut sig åt sidorna. Den nuvarande Lapplandsgränsen tillkom
på 1750-lalet ucli markerar lapparnas dåtida östligaste gräns;
deras nuvarande flyttningar ned till kuBten i Västerbottens
och Västernorrlands lan äro av senare datum. I Norrbotten
ha de däremot, troligen i mycket avlägsen tid, försvuunit
från kustlandet, där’ de se ut alt ha varit de första
invft-narna; åtminstone de största älvarna därstädes ha sålunda
lapska namn (men Skellefte-älvens namn är kanske och
Ume-älvens säkert svenskt).

På sin lÄrd mot norr kan resenären under midvintern
finna nomadlappar litet varstädes i sydöstra Jämtland och
i kustlandet söder om Norrbotten, men de äro där vanligen
svåra att leta upp. Lättare går det (innan ännu
Inlandsbanan blivit läraig) i nedre delarna av Jokkmokks socken
med utgångspunkt från Murjek eller Porjus, i Gällivare
utgående från Fjällåsen, men lättast finner man dem i
Jutk asjärvi och Karesuando socknar med utgångspunkt
från Kiruna. Under sommaren åter finner man nomader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:51:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lapplandnb/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free