- Project Runeberg -  Lappland. Norrbottens Lappmarker och Kustland /
35

(1921) [MARC] - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51 översikt.



spridda Överallt i de lappländska fjällen utom i Karesuando
socken, vars lappar på grund av betesbrist på svenska
sidan då vistas i TromsO amt. Lättast tillgängliga &ro vid
denna tid Qällapparna vid Torne trfisk, dAr stora
fjällapps-läger (men sällan några renar) finnas vid Pålnoviken och
Laimolahti Ävensom i närheten av RensjOns station. Utom
fjällappar finnas även i Norrbottens län och i Malå socken
i Västerbottens län en del skogslappar, vilkas renar hålla
sig i skogstrakterna hela året om och aldrig gå upp till
fjällen. Dessa skogslappar äro numera nästan alla bönder,
som bedriva renskötsel blott som binäring, och hela
skogsrenskOtseln är dessutom på avskrivning; ännu kan
man emellertid från tåget mt-llap Murjek och Gällivare
stundom se skogsrenar bredvid banan, och bl. a. ligger icke
långt från Nuorlikons station en gammal skogslapp»% med
samma namn med för ej länge sedan stor renskötsel. Här
talas ännu i dag lapska språket i många nybyggen nära
järnvägen, liksom det också på andra tiflll, särskilt inom
Jokkmokks socken, finnes en hop bOnder med lapskt
familjespråk, vanligen ättlingar av forna skogslappar. Inom
Västerbottens län na numera nästan alla fjällappar också
ett stOrre eller mindre nybygge någonstädes i fjälltrakterna,
och detsamma är ibland fallet även i .Jämtlands län.

De verkliga fjällapparna leva hela året om i tältkåtor,
som de fOra med sig pä sina flyttningar; i Jämtlands och
Västerbottens län äro emellertid numera lasta, torvtäckta
kåtor av trädstammar vanliga, och man plägar då ofta nog,
i många trakter t. o. m. alltid, hyra in sig hos bönderna
vid sina vinterflyttningar nedåt landet. Fasta kåtor träffas
också annorstädes, särskilt vid Torne träsk. Skogslapparnas
fyrkantiga träkåtor börja bli sällsynta. Hela den gamla
lapska kulturen, både den yttre och inre, är i allmänhet
stadd i raskt försvinnande, och renskötseln har i många
trakter slappats högst betänkligt. Att t. ex. på en gång
sköta ett jordbruk och sköta — icke blott äga — en
renhjord långa vägar därifrån är omöjliet. men det är dithän
en mängd lappar sträva. Lika riskabel lör renskötseln är
metoden att i godan ro ligga samlade i stora »lappstäder»
(såsom t. ex. vid Torne träsk) och låta renhjorden skötas
fjärran därifrån av tjänarne ulan ordentlig mat och ordent*
liga tält. Pä åtskilliga håll, särskilt i Karesuando, är
emellertid den gamla intensiteten kvar och myndigheterna
göra vad de kunna fOr att bevara den. 1 Väslerbottens län
nar under senare tider en liögsl behövlig uppryckning ägt
rum. De under krigstiden oerhört stegrade köttpriserna ha
dessutom gjort den redan förut mycket lukrativa renskötseln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:51:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lapplandnb/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free