Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Tur 2. Luleå— Boden—Riksgränsen.
dagbrott, och fr&a skärningar och stollar, anlagda pA olika
nivåer i sidoberget, fraktades malmen till rutschbanor, vilka
transporterade den iill lastkajerna vid järnvägsspåren.
Numera förekommer i stor utsträckning underjordisk brytning,
huvudsakligast magasinsbrytning. Enligt beräkningar
uppskattas malmtillgångarna till omkring 270 mill. ton. Arean
av samtliga malmer har beräknats till omkr. 240.000 kvm.
Bland de mest betydande stollarbetena märkas bl. a.
Hermelins-tollen mellan järnvägen och Hermelinsninlmen
(450 m lång) oih som fortsätter At V till Välkomman, At
NO till Tingvallskullemalmen och utmynnar pA bergets Ö
slu|tning via Alliansgruvan. Stollens längd mellan
dag-Öppningarna är omkr. 4.000 m. I V har Välkommastollen
en längd av 3110 och i ö Tingvallskullestollen 370 m
Underjordisk brytning förekommer bl. a i Kuplenslagret, Hermelin
och Tingvall>kulle. Malmen sort-ras i stora sovringsverk
dels på uiagneiisk väg. dels genom handskrädning i olika
kvaliteter allt etter fosforhalt; huvudmassan utgöres av s. k.
D-malm med mer än O.iOO "/„ fostor och 62—64 °/„ järn.
Den fosforrika malmen har huvudsakligen exporterats till
Tyskland, den fosforrena till England; den senare liar även
haft användning vid svenska järnverk. Deu futtigare s. k.
varpmalmen, som förut upplagts vid gruvorna, anrikas
numera på magnetisk väg i stora anrikningsverk, belägna pA
ö sluttningen av berget nedanför linjen Malmberget
-Ting-vallskulle. Malmen erhAlles såsom slig, fosforfaltig och
järn rik.
Från Gällivare går järnvägen — som härifrAn och till
Riksgränsen drives med elektricitet — NV genoiu ödsliga,
enformiga marker med barrskogar eller myrar.
Björkvegetationen börjar taga överhanden och förlänar sin
karaktäristiska prägel åt vidderna, samtidigt som småningom de
stora linjerna, den höga, lätta luften och anblicken uv
snöhöljda högfjäll långt i fjärran tydligt ånge, att man nu
nalkas det egentliga fjällområdet. På N stranden av sjön
Sieka (3fe0 m 0. h t, ligger
10 km Sikträsk (393 m). Linjen följer Amasjokks
dalgång under ständig stigning nära 100 m till
13km LinaSlv (489 m) vid den lilla Latnjejaure
(Ladni-jaure), å vars Ö sluttning man skönjer (Ii) nybygget
Ladni-vare, en av de få odlade ställena i kanten på de vidsträckta
myrmarkerna. Efler några km övergås de två grenarna
av Lina älv, en biflod till Ängesön, som har sitt utflöde
i Kalix älv.
Från Linaälva station går den kortaste vägen till Stora Lule
älvs dalgång, numera dock utan praktisk betydelse, sedan järnvä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
