Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 Tur 10. Kalixfors -Kebnekaise.
Att dOma av utseendet oeh beskaffenheten av Tuolpagorni*
sluttning fr&n passet upp mot toppen, Bedd såväl från passet som
från olika punkter på 8 sidan av Vierramvare, erbjuder Tuolpagorni
från denna sida en jämförelsevis lätt uppgångsled. Lutningsvinkeln
förefaller vara mindre än Vierramvares och branten i stor
utsträckning täckt av rutmark eller annan vegetationsmark, som torde
väsentligt underlätta bestigningen. Denna förefaller därför att
vara mindre besvärlig än Vierramvare. Från passet mellan
Tuolpagorni och Vierramvare torde man kunna gå upp på toppen på mindre
än 1 tim. Utsikten skildras såsom utomordentligt ståtlig såväl
mot Kebnekaises S delar som framför allt över Ladtjodalen, och
fängslande är anblicken ned Over den vidöppna, egendomliga,
is-fyllda kitteldal, som bergets översta tinnar bilda.
En bestigning av Tuolpagorni kan lämpligen kombineras med
ett besök vid
S. Kebnekaises BrdJSkel med dess på branten hängande ütimga
av högst fantastiskt utseende, sönderklyftad som den är i djnpa
remnor. Förlänger färden med 1 >/<—2 >/• tim. Detta besök ger en
ganska god föreställning om det märkvärdiga utseende,
glaciär-världen understundom företer. En vandring enbart upp till
Kebne-kitteln och Sydjökeln (omkr. 6—7 tim. fram och åter från stugan)
företages utan minBta Bvårigheter och rekommenderas livligt aen,
som ej går upp på högsta toppen.
7. lut Kebnekaisemassivet. En storartad rundtur för
fjällvana är en vandring runt Kebnekaise. Med kvarter i S. T. F»
stugor och kåtor kan följande dagsindelning föreslås: l:a dogm:
Kebnekaisestugan—Vistaskåtan. Fran stugan går man över
Tar-falajokk på bron och svänger så NO upp på högslätten O om T
ar-faladalen över kartans punkt 1139 och NV ned i Kaskasadalen,
varefter man går Over Palkasta till kåtan i Vistasdalen. i:a d.: genom
Stuor Bäitavagge till Kebnekàtan i Tjäktjadalen och Æe d.: S om
Singitjåkko fram till Kebnekaisestugan.
C. Fr&n Kebnekaisestugan till Elvegaard vid
norska kusten.
Turen, som ej är förenad med några som helst svårigheter, bjuder
på en omväxlande och storslagen fiällnatur och erbjuder en av de
ståtligaste tvärprofiler genom fjällkedjan, Bom med utgångspunkt
från aet svenska högfjället står att vinna inom ramen av ett par
dagsmarscher.
Utrustning. Då ingen kåta finnes på den 60 km långa vägen
från Tjäktjakåtan till Bokholmen, är en lätt sovsäck eller en bra
filt önskvärd. I övrigt 3 dagars proviant. Bränsle (enris) finnes så
gott som hela vägen.
Själva färden anträdes från Tjäktjakåtan, där man helst bör
invänta klart väder i väster. Från Kebnekaisestugan till
Tjäktjakåtan, se sid. 141.
Tjäktjajokk kan under sommaren alltid vadas i deltalandet
strax nedom kåtan. Man följer sedan den dalgång, som i söder
begränsar Selbamassivet, fram till sjOarna vid p. 941, samt håller
därifrån rakt på B. r. 269 ("Ivarsten") norr om sjöarna Haukajaure
och Unna Vannaksjaure. På norska sidan håller man
dalsluttningen N om Vannaksjaure. Älven, som utmynnar i denna sjO,
ntgörande avlopp för de stora Kiörvisjöarna på riksgränsen N om
Ivarsten, är det enda vid högt vatten besvärliga vadstället. Då
älven är synnerligen strid, torde det vara bäst att vid högt vatten
vada alldeles vid utloppet i Vannaksjaure, eller snarare vada ut i
själva sjön på goda och jämna sandbankar. Den bästa och b*-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
