- Project Runeberg -  Anteckningar under en resa till Umeå, Piteå och Luleå Lappmarker, sommaren 1845 /
20

(1846) [MARC] [MARC] Author: Nils Johan Andersson - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pnlla, nstn/ata och Biixbaumii, lill dess vi. eflcr
endenallra-besvärligasle vandring, nådde under Alafjellel. Anda fram lill
Wirihjaur, hvilken skymtade i fonden, och lä ngt bort i norr
öppnade sig en dal, begränsad i söder af Ala, i nprr af
Maddoi-ves höga spetsar, genomskuren af Alkajock, och fylld af den
yppigaste pil- och starr-vegetation. Här förekom i temlig
ym-nigliel Ped i c. u 1 a r is fl a m m e a och Inmuta, C ar ex cap.it at a,
mi-crogloclnn och paral/e/a, Juncus arcticus, Pingnicnla
alpina, Wahlbergella apelala, och öfriga allmännare fjellväxler.
I den Lappkåta, som mellan pilbuskarne vid flodsslrnnden slod
uppslagen, lillbragte jag en dräglig natt, till kl. 3 på morgonen,
då vi, plågade af moln af mygg, öfver sumpmarker och pilsnår
nådde W i r i h j a u r.

Stilla, som en spegel, låg nu Slormarnessjö (del betyder
namnet), och i dess yla målade sig Norges fjellvall med de isigt
gnistrande glaciererna Tulpajegna och otaliga andra fjellloppar
sträckande sina ofantliga snöfält ända till sjöns stränder. I norr reste sig
Allaks massor, i vesler skjöt Stora Titir ut sitt smala långa näs,
och i söder höjde Kirkivaara, Jolli, Kåbrinoive, Stora och Lilla
Thokin samt Kajsals sina spetsar. Del var en rysligl skön
anblick. Ty all slå midt inne i sådan storartad natur, midt
framför dessa omätliga massor al berg och snö och is och valten,
der måsars och änders skrän äro de enda ljud som förnimmas,
en ödemark, hvarifrån menniskan måste fly, — delta inger på
en gång förundran och fasa. — I en ypperlig båt rodde vi ut;
sjön, nyss lugn, häfde för den lätta vinden snarl höga och
blågröna böljor, men de drefvo oss så myckel snarare in till
målet: Sirkaloukt, en vik vid Wirihjaurs sydöstra hörn. I en
kåta som Menlös — den hland alla Tourpon-Lapparne rikaste,
emedan han skattade för hela södra Wirihjaurslandet —
uppslagil bland de pillundar, hvilka gifvil viken sitL namn,
inlogerade jag mig, görande bekantskap både med en Lapps
gästvänlighet, och med den natur, som utmärker dessa fjell,
centralpunkten för Sverges nordliga bcrgssystem.

Min första omsorg var all besöka det närmast liggande
Kajsats. Pel är ell rundt, ej synnerligen högt fjell; nu var det ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 25 10:10:57 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lappmark45/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free