- Project Runeberg -  Anteckningar under en resa till Umeå, Piteå och Luleå Lappmarker, sommaren 1845 /
24

(1846) [MARC] [MARC] Author: Nils Johan Andersson - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slellaris, ceniua, oppositifolia, aizoides, Juncns arclicus,
bi-!z/Minis, Irigfumis, Safix wyrsiniles. Afsatserna, än hårda och
jemna, bära Cawpanula uniflora, Diapensia, Azalea,
Veroui-ca saxat H is, Carex pedal a och capiluta, K obresia scirpina,
Rhododem/roa, Erigeron uniforms, Pedicu/aris /tirsul a,
Dra-ba murice.Ua och IV a b len berg ii, Cerastinm a/pinuin och
la-lifo/ium, Polenlilla niven, Andromeda hypuoides och
lelra-gona, (Arnica alpina), Luzula arcuala och spicaia, Sa/ix
herbacea och polaris, Chumorchis alpina ; än grönklädda, fyllas
af Pedicu/aris fiammea, Oxytropis lapponica, Aslragalus
Oroboides, Gnaphalinui carpathicum, Draba hirla, Walilbergellti
apel ala, A/sitte biflora, Coe/oglossuin albtdu/n och turide, To.
Jieldia borealis; och än sumpiga, hysa ön rik CV/ r e- v e g e l a l i o n
(microglochin, uslula/a, alra/a, capita/a, parallela m. fl.)
syn-ncrligasl formor af och mollan rigida och aquatUis (om hvilka
mera en annan gång).

Om ock således della fjell hyser en yppigare växtlighet
än andra, så äro de dock i allmänhet ungefär af enahanda
karakter allesarfiman. De ligga nemligen alla i dalarnes
mynningar, hiskliga stormar rasa i dessa trakter och föra med sig från
alla håll partiklar af jord och vegetabilier, frön och rötter,
hvilket allt hopas på hvad föremål som står stormen i vägen. Och
när så på denna från alla håll samlade massa snövattnet dryper
ofvan ifrån snödrifvorna, och solljuset värmer och drifver,
fram-spirar ön otroligt yppig, men ganska likartad vegetation. Kirki—
vaara, som är högst, och beläget i hörnet af Wirihjaur, samt i
håll för alla vindar, får af nämnde orsaker den rikaste.

Sedan jag slutat den angenäma granskningen af detta
herrliga fjell, ställde jag kosan till den nedanför dess midt belägna
sjön Pollaure, del enda kända växtstället för Carex bicolor.
Länge och under störtskurar vandrade jag omkring den; fann
intet. Bedröfvad fortsatte jag vägen, — men då jag ernade
lemna den öfversla sjön (ty der finnas 2:ne af samma namn),
träffar jag den sköna växten på en liten kulle. Just der från
det branta Stenberget (Kirkivaara kallas så, för de ofantliga
stenblock, som beständigt rulla ned från dess topp) en snöbäck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:51:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lappmark45/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free