- Project Runeberg -  Anteckningar under en resa till Umeå, Piteå och Luleå Lappmarker, sommaren 1845 /
27

(1846) [MARC] [MARC] Author: Nils Johan Andersson - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjordes; 2:dra, 3:dje och 4:de dagen användes med att öfver fjellen
Sköldavaara och Gaitsats hinna till Akkapakta, öfver Tjeckelvas
och Skärfa-sjöar lill Rappen, och öfver Ardnabouts skogar till
Hornafvan och Arjeploug. Det var i hög grad intressant att se
huru olika fjellen nu voro emot då vi först öfvervandrade dem.
På de ställen, der den nakna eller isbrända marken då knappast
täcktes af ett enda grässtrå, frodades en yppig vegetation. Den
bestod visserligen af allmänna växter (Aconilum, Aira alpina,
Saussurea, Vahlodea, Junci, Stellaria alpestris, Epilobia,
Avena subspicata
, o. s. v.), men i största ymnighet och
mångfald förekom här Hieracium alpinum hvars lynne man här
hade tillfälle studera. På höjden af Gailsats, ibland de talrika
pilar, som der frodades, anmärktes ånyo Salix ovata. Nedanför
Akkapaktas branter var en ståtlig växtlighet; Sonchus alpinus,
Aconitum
och Valeriana täflade i storhet med Salix lanata.
I sjöarne, som stå i sammanhang med Rappen, förekom i
ymnighet Nuphar intermedium (= Spennerianum och pumilum)
samt en Potamogeton (möjligen nigrescens!).

Medan vi några dagar uppehöllo oss i Arjeploug förnyade
jag besökena vid Galgkärn, att se om jag nu kunde finna Salix
finmarkica
. Äfven nu vandrade jag flitigt omkring i trakten.
Salix versifolia var, såsom jag förut nämnt, ymnig; Tofieldia
borealis, Drosera lougifolia
(ej uppgifven för Lappland, ehuru
ymnig i alla Sphagna-kärr under hela vägen från Quickjock);
Juncus stygius liksom Scheuchzeria i hela Lappland ymnig,
Carex limosa (nästan mindre allmän än irrigua) — alla dessa
fyllde lokalen — men S. finmarkica syntes här blifvit aflifvad.
Kring stränderna af Hornafvan beklädde nu Calamagrostis
Halleriana
stora sträckor, och Salix grandifolia var nu utbildad.

Den 19 Augusti begåfvo si oss härifrån, hunno efter en
liten gångväg och rodd öfver Navi-jaur till Uddjaur. Denna
vidsträckta sjö öfverforo vi i sydost, stego i land vid Kaskar,
der Uddjaur med en fors störtar in i Stor-Afvan. Här
insamlades en besynnerlig form af Hieracium prænanthoides.
Stor-Afvan breder sig, liksom Uddjaur, mera i vidd än längd; äfven
den är öfverströdd af talrika högbergiga öar; stränderna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 25 10:10:57 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lappmark45/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free