Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
I väntan.
’J: är det inte som jag har sagt! De komma
aldrig — aldrig i världen; det är så omöjligt
som, som jag vet inte vad! Och jag som är så ny-
fiken att få se vår lille bror.?
»Men du är då också så bråkig och otålig, Nicka,
så att en människa kan bli alldeles uttröttad på
dig. De skulle ju aldrig komma förrän klockan två,
vet jag! Det är riktigt rysligt att ha så lite tålamod
som du, Nicka!»
»O Eva, vad du är lustig», svarade Nicka. >»Det
är precis som om du vore hundra år och som du
vore mamma åt alla människor. Tant Mari kan inte
hålla på värre än dul?
>»Tänk, vad mamma skall bli glad och förvånad,
då hon får se, att jag alldeles själv har klippt till
och sytt en hel kappal!>
Det var lilla Ester, som yttrade detta. Hon hade
hittills suttit tyst, ivrigt fördjupad i sömnad, så
ivrigt till och med, att hon ej på länge haft tid att
putsa sin näsa, som i denna stund syntes vara i
betänkligt behov av näsduk. Nu höll hon upp ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
