Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tigt omkring och drog sig tillbaka för att fundera
litet. Det var obegripligt lugnande att se Ester, som
Nos riktigt kände igen. Och där var ett litet,
mycket lockande hörn på sockerbiten. Nos fick
lust att smaka på det; han stack fram hela huvu-
det, men Ester såg ingenting. >»Gna-gna-gna> hörde
hon strax därefter bredvid sig, och hon såg sig
häpen omkring.
Åh, där satt ju Nos livslevande, sötare och finare
än någonsin, och så rund och fet, att Ester ett
ögonblick genomfors av misstanken att det var Nos,
som tvärt emot naturens lagar ätit upp katten.
Nicka kom flygande i detsamma över bron all-
deles andlös. Hennes uppfästa kjol svängde ut fram–
för henne som en påse.
>Se här», flämtade hon och öppnade på kjolen.
>Kattmamman och ungen! Hon hade sökt rätt på
den själv, och hon hade den hos sig i pigkamma-
ren på sin gamla bädd, och nu skola vi börja igen
att göra dem till vänner, så att det kan bli något
av med det där riket du talade om.>
>Men, Nicka, låt mig få sätta ett nät omkring
Nos” avdelning i djurgården, tills de hunnit vänja
sig att inte äta upp varandra.>
Det medgav Nicka, och så vandrade hon hem
med stora kisse-Maja på ena armen och lilla katt-
ungen på den andra, medan Ester av ett gammalt
nät, som setat över en hönsbur, skickligt täckte
över den inhägnad, där lille Nos, utan att han själv
visste om det, nu var en fånge.
Lille Lapp-Natti. 2:a uppl. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
