- Project Runeberg -  Lille Lapp-Natti och hans fostersystrar /
140

(1912) [MARC] Author: Laura Fitinghoff With: Hilma af Klint
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 140 —

lade om allting om er, Mita var med, och hon
visste allting... att den där jätt... han, som låg
i sängen, var så sjuk, men att han var så snäll
och att han gjort sig illa hos oss på Sandgårda vid
arbetet, och andra saker om er. Och mamma blev
så ledsen, och pappa kom in och blev riktigt ond
på oss, för mamma tålde inte höra alla saker, som
vi talade om. Och vi måste huvudstupa ut ifrån
mamma allihop, och vi voro så ledsna, förstås, för
ekorren och rävungen, som vi trodde att vi aldrig
skulle få nu, när pappa blev så där ond. Men så
kom pappa in, när vi sutto i frukostrummet på mor-
gonen, och var alldeles glad och god på oss igen
och gav oss pengar till ekorren och rävungen och
sade, att pappan i sängen skulle få saker, som man
blir frisk av. Och se’n skulle han få bli kovak-
tare här och bo i det röda huset med blommorna
utanför, och då komma ni barn hit också, och vi
skola gå och hälsa på er jämt — och lille Mårten
skall sjunga för oss.»

»Blir du inte rysligt glad?> sade Nicka, som gjort
oupphörliga försök att avbryta Ester och själv få
föra ordet.

>Jo, om en människa bara kunde tro det”, sade
Botilla, som nästan såg virrig ut vid alla de ovän-
tade underrättelserna. >»Far skulle nog kunna få
rätt han ändå. Den dagen, då snön kom så tjock
och mor måste gå fram till herrgården på morgo-
nen, och jag skulle ut och leta upp ris ur snödri-
vorna för att elda i stugan, där far låg och jäm-
rade sig för han frös så obarmhärtigt, så vart jag
så över mig given. Vi hade ju ingen mat heller,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:28:54 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lappnatti/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free