Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runraden och dess magiska ursprung - II. Varje särskilt teckens betydelse - 3. ᚫ - 4. ᚱ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställen: på »svärdets fäste», »på udden», »vid eggen».
(Därtill skulle man nämna — icke rista — stridsguden Tyrs namn
tvenne gånger.)
Att den tredje grekiska bokstaven r, gamma, haft
samband med det gudomliga, framgår därav, att den i den
koptiska alfabetskriften säges vara »fylld av himmelska
mysterier». Att ’himmelsk’ i detta fall är liktydigt med ’gudomlig’,
är utan vidare klart. För perserna voro Ahura Mazda och
himlen i det närmaste liktydiga begrepp: himlen är enligt
Bundehesh Ahura Mazdas första skapelse. Herodotos
meddelar om perserna, att de dyrkade Oromazdes, d. v. s. Ahura
Mazda, såsom »himlens hela omkrets». Hos de romerska
mithraisterna har Caelus (’himlen’) varit ett namn på
Zeus-Jupiter, Ahura Mazdas motsvarighet.
4. Den fjärde runan |^, tecknet för r-ljudet, har haft ett
namn, vars ursprungliga betydelse torde ha varit ’vagn’
(forn-isl. reid etc). Som jag redan nämnt, ha vi att däri se guden
Tors tecken: på fornisländska nämnes Tor Reidarlyr,
’vagnsgud’. Härmed stämmer, att samme gud i fornnordisk rit
varit förbunden med talet 4: »Heimskringla» omtalar, att i
Torstemplet i Gudbrandsdalen varje dag framsattes inför
gudens bildstod »fyra bröd». Man kan även påvisa, att en hel
rad formler, riktade till Tor, bestå av fyra ord eller en
mångfald av fyra sådana, t. ex. formeln: »Tor vige dessa runor».
Den fjärde strofen i »Odens trollsånger» häntyder på en
galder, som ger kraft att bryta bojor. Den s. k. första
Mer-seburggaldern ger exempel på dylik trolldom. Dess sista
strof, vari den egentliga besvärjelsen ligger innesluten, består
av fyra ord. Att kraftens gud, Tor, åkallats, då det gällt
befrielse ur ett hårt tvång, synes mig vara ett välgrundat
antagande. I magien har emellertid Tor på det hela taget
spelat en rätt underordnad roll. Skandinavisk folktro har
tämligen få exempel på magisk användning av talet 4. I en del
av dessa fall torde snarast samband med de fyra
väderstrecken vara att förmoda. Ett exempel, där emellertid starka
skäl tala för en reflex av runmagiens tal 4, är föreskriften i
en svensk svartkonstbok, att ge en hund, för att han icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
