Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synpunkter. I denna väg är åtskilligt gjort; och är härvid främst att
nämna den tyske professorn W. Ostwald. Denne, som själv varit en
av banbrytarna för den nya riktningen, har i ett flertal utmärkta
läroböcker och uppsatser i undervisningens intresse behandlat kemiens
principer från de nya synpunkterna. Ehuru Ostwalds arbeten
närmast avse universitetsundervisningen, finnes i dem mycket att inhämta
även i fråga om den lägre undervisningen. För vad jag i detta
avseende av honom lärt, önskar jag till professor Ostwald uttala mitt
vördsamma tack.
Rörande speciella delar av läroboken kunde mycket vara att
tilllägga. Jag vill endast vidröra ett par frågor.
Boken är skriven för lärjungar, som tänkas från 5:e klassen äga
ett litet mått av konkret kunskap — helst grundad på eget
laboratoriearbete — rörande några typiska oxider, syror, baser och salter. Jag
tänker mig också, att lärjungarna utfört några enkla elektrolytiska
försök och i sammanhang härmed vunnit kännedom om jonbegreppet,
nämligen det hypotesfria begrepp, som införts av Faraday (alltså ännu
intet tal om elektrolytisk dissociation och fria joner). Slutligen
antager jag — och detta är synnerligt viktigt — att enkla kvantitativa
försök blivit utförda i enstaka fall, även detta helst på laboratoriet.
Lärjungarna böra då vara mogna för införandet av begreppet
föreningsvikter och i sammanhang härmed av kemiska tecken samt enkl i
kemiska formler. Såsom inledning till min lärobok för gymnasiet har
jag upptagit vad slutkapitlet av min lärobok för femte klassen
innehåller rörande dessa frågor. Min avsikt härmed har varit att
underlätta samarbetandet av lärjungegrupper, vilka kommit från olika
skolor och genomgått femte klassens kurs, efter olika framställningar.
Kursen i organisk kemi har jag utgivit i ett särskilt, även till
innehållet fristående häfte. Jag har tänkt mig, att denna kurs — i
överensstämmelse med undervisningsplanens bestämmelse — skulle
genomgås i andra ringen och helst under höstterminen. Jag vet väl att
ifrågavarande bestämmelse, vilken har sin grund däri, att biologikursen
för andra ringen (människokroppens fysiologi, hälsolära m. m.) kräver
kunskaper i organisk kemi, ogillas av ganska många kemilärare, vilka
anse, att kursen i organisk kemi sålunda kommer allför tidigt för att
kunna av lärjungarna tillgodogöras. Nu är emellertid denna kurs med
den ringa omfattning, som den i alla händelser synes böra erhålla på
gymnasiet, ganska lätt, väsentligt lättare än många stycken av den
oorganiska kemien; och min erfarenhet talar avgjort för att det
går väl för sig att genomgå den med normala lärjungar, som
uppflyttats till andra ringen och alltså läst kemi under två läsår. Det
synes mig därför, att det offer åt ett annat läroämnes krav, som det
tidiga införandet av den organiska kemien kan sägas innebära, icke
är av sådan betydenhet, att det bör orsaka tvekan.
Stockholm i augusti 1914.
Tom Moll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
