Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning: föreningsvikter, kemiska tecken och formler; atomteorien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
c. Salpetersyrans formel är H.N03. Nitratjonen N0<sub></sub>3 är alltså envärd.
Angiv formlerna för kaliumnitratet, natriumnitratet, kopparnitratet, silvernitratet.
8. Eftersom natriumhydroxiden på 1 föreningsvikt syre
innehåller 1 föreningsvikt väte och 1 föreningsvikt natrium
(enligt siffrorna på sid. 1), är dess formel NaOH. Jonerna äro Na och
OH.[1] Då den negativa jonen OH, som kallas hydroxyl, binder
1 föreningsvikt av det envärda grundämnet natrium, är den
själv envärd. Jonen hydroxyl är karakteristisk för alla baser,
vilka kunna sägas vara föreningar av metall med jonen OH.
Formeln för kaliumhydroxiden är K.OH och för kalciumhydroxiden Ca.(OH)2.
9. Atomteorien. Den erfarenhetssatsen, att för de
särskilda grundämnena finnas karakteristiska tal, vilka angiva
de viktsförhållanden, vari grundämnena träda i förening med
andra ämnen, är huvudgrunden för en uppfattning av materiens
byggnad, som benämnes atomteorien. Man tänker sig enligt
denna teori, att grundämnena ytterst bestå av från varandra
skilda, mycket små (odelbara) partiklar, s. k. atomer, vilka för
samma grundämne alla ha samma vikt.[2] De ovan omtalade
för grundämnena karakteristiska föreningstalen antagas vara
just dessa atomers vikter i förhållande till varandra. Av
denna orsak benämnas föreningstalen ofta atomvikter.
När två grundämnen ingå kemisk förening med varandra,
antages detta ske sålunda, att ett bestämt antal atomer av
det ena ämnet sammansluter sig med ett bestämt antal
atomer av det andra till en atomgrupp eller, såsom man säger,
en molekyl. Sålunda tänker man sig, att vattnets molekyl
är sammansatt av 2 väteatomer och 1 syreatom,
kopparoxidens av 1 kopparatom och 1 syreatom, svaveldioxidens av 1
svavelatom och 2 syreatomer, svavelsyrans av 2 väteatomer,
1 svavelatom och 4 syreatomer o. s. v. i enlighet med
formlerna.
Atomteorien måste betraktas såsom ett antagande, en
»hypotes». Det är mycket, som talar för att den motsvarar
verkligheten, men säkert vet man detta icke. Observeras bör, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
