Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väte - Syre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
c. Vätet brinner i luften. Det förenar sig härvid med
luftens syre till vatten. Äro vätet och syret förut blandade,
sker vid antändningen en våldsam explosion. Blandningen
kallas knallgas. Lågan av brinnande väte är föga lysande
men mycket het.
d. På grund av sitt begär att vid upphettning förena sig
med syre är vätet vid hög temperatur ett kraftigt
reduktionsmedel. Sålunda reduceras kopparoxid till koppar och
järnoxid till järn, när de upphettas i ett rör, varigenom vätgas ledes
12. Yätets förekomst. I fri form förekommer vätet icke
på jorden. Däremot finns det rikligt i föreningar. Sålunda
består vatten av väte till 1/9 av sin vikt. Alla växt- och
djurämnen innehålla väte.
Syre.
13. Syrets framställning.</b>
a. Man känner åtskilliga syrehaltiga
ämnen, vilka vid upphettning sönderdelas under
avgivande av syre. Ett sådant ämne är
kvicksilveroxid, HgO. Mera lämpligt såsom material
för syrets framställning är kaliumklorat, K.C103,
som är billigare och rikare på syre (det
sönderdelas vid stark upphettning i klorkalium och syre: KC103
= KCl + 30). Vanligen blandas kloratet med
pulvriserad brunsten (eller järnoxid),
varigenom gasutvecklingen försiggår vid lägre
temperatur och med större jämnhet.
För att hava syre till hands brukar man på
laboratorier uppsamla gasen i en s. k.
gasometer (fig. 1).
b. För tekniska behov framställes syre
numera ofta genom elektrolys, t. ex. av utspädd svavelsyra.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
