Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man får då samtidigt väte. Gaserna komprimeras var för
sig på starka järnflaskor till ett tryck av 100 à 150
atmosfärer och försäljas i detta tillstånd.
14. Syrets egenskaper och användning.
a. Syret är under vanliga förhållanden en färg- och
luktlös gas, som är obetydligt tyngre än luften och 16 gånger
tyngre än vätet (i det närmaste).
I likhet med vätet, ehuru med väsentligt mindre svårighet, kan syret genom
avkylning och tryck förtätas till vätska. Den kritiska temperaturen är — 118°
och kokpunkten — 183°.
b. Ämnen brinna i syrgas med större livlighet än i luft.
Försök kunna lämpligen göras t. ex. med järn, svavel, kol.
Såsom reagens på oblandat syre användes en glimmande
trästicka, som tänder sig i syre och brinner med livlighet.
c. Syrgasen är löslig i vatten ehuru i ganska ringa mängd.
Av 100 liter vatten lösas vid 20° 3,1 liter syre och vid 0°
4,9 liter. Det lösta syret spelar för de i vatten levande
djuren samma roll som luftens syre för landdjuren. En fisk
dör i vatten, som genom kokning eller på annat sätt berövats
det lösta syret.
d. Syrgasen har numera ganska stor teknisk användning.
Sålunda begagnas den i stället för luft såsom
förbränningsmedel för väte, lysgas, acetylen o. s. v., när det gäller att
åstadkomma mycket höga temperaturer (för smältning av
platina eller kvarts; för hopsvetsning, skärning eller borrning av metaller
o. s. v.).
Man kan härvid lämpligen använda en brännare av det utseende, som fig. 2
visar. Vätet (eller någon annan brännbar gas) passerar genom det yttre av
de båda rör, varav brännaren består. Syret frampressas genom det inre röret,
och gaserna sammanträffa först vid brännarens mynning. I den sålunda
uppkomna lågan, knallgaslågan, smälter
järn med lätthet. Även platina och
kvarts smälta. Stycken av kalk eller
zirkoniumoxid utsända intensivt ljus
(Drummonds kalkljus).
e. Historik. År 1774 offentliggjorde engelsmannen Priestley den av honom
gjorda upptäckten av det ämne, som senare kallats syre. Han fick det genom,
upphettning av kvicksilveroxid. Redan något tidigare hade ämnet framställts
av den svenske kemisten Scheele. Han erhöll gasen, som han kallade >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
