Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syre - Klor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väte (i det närmaste). Man kan också säga, att vattnet till
8/9 av sin vikt består av syre och till 1/9 av väte.
Anm. Med syntes av en förening menas föreningens framställning av dess
beståndsdelar, med analys föreningens sönderdelning i dess beståndsdelar. Då
bestämningen av en förenings sammansättning, vare sig kvalitativt eller
kvantitativt, i regeln grundar sig på föreningens sönderdelning, användes ordet
analys också såsom betecknande varje sådan bestämning.
c. Noggranna bestämningar av vattnets sammansättning
hava givit till resultat, att viktsproportionen mellan vätet
och syret i vattnet är 2,016:16.
Om vattnets formel antages vara H20, fås härav, att
förhållandet mellan 1 föreningsvikt väte och 1 föreningsvikt syre
är lika med 1,008 : 16. Detta förhållande är alltså mycket nära lika
med 1:16, men icke — såsom man tidigare antog — exakt lika med detta
värde.
20. Vätesuperoxid. Väte bildar med syre, utom vatten, ytterligare en
förening, som kallas vätesuperoxid. Formeln är H202. Den är en vätska utan
färg eller lukt, som i regeln användes i utspädd vattenlösning. Handelsvarorna
»oxygenol» och »hydrozon» äro sådana lösningar (vanligen treprocentiga).
Vätesuperoxiden går lätt sönder under avgivande av syre och är därför
ganska obeständig, i synnerhet i mera koncentrerad lösning. Sönderdelningen
påskyndas vid närvaro av vissa pulverformiga ämnen t. ex. brunsten. Den
påskyndas också, ifall vätesuperoxiden kommer i beröring t. ex. med munnens
slemhinna eller med blod.
På grund av benägenheten att avge syre är vätesuperoxiden i likhet med
ozon ett kraftigt oxidationsmedel (blåfärgar jodkaliumstärkelse, oxiderar
svavelväte till svavelsyra, bleker Växtfärger, förstör mikroorganismer). Den användes
numera mycket såsom antiseptiskt medel (vid sårbehandling, till munvatten
o. s. v.); till blekning och tvättning av vissa ömtåliga ämnen (siden, hår, plymer,
elfenben); till uttagning av bläckfläckar m. m.[1]
Klor.
21. Klorens framställning.
a. Klor framställes på laboratorier i regeln av
klorvätesyra, HCl, och ett oxidationsmedel. Härvid oxideras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
