Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fluor - Halogenerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Försök. En glasskiva överdrages med vax eller fernissa, vari figurer ritas
med nål eller knivspets. Skivan lägges över en platina- eller blyskål, som
innehåller en ringa mängd pulvriserad flusspat utrörd med koncentrerad
svavelsyra. Skålens botten uppvärmes lindrigt (till 30 a 40°) under några minuter,
t. ex. genom att ställas på ett vattenbad. Sedan vaxet bortskaffats, framträda
figurerna. — Man kan också för etsningen använda flytande fluorvätesyra
(vattenlösningen av HF), som finnes i handeln på flaskor av bly eller
guttaperka. Teckningen på det vaxade glaset, t. ex. graderingen på ett
termometerrör, överpenslas med syran.
38. Det fria grundämnet fluor.
a. Att framställa fluor i fri form har varit förenat med särskilda
svårigheter och lyckades först 1886. Svårigheterna ha sammanhang därmed, att
fluoren häftigt angriper nästan alla ämnen, med vilka den kommer i beröring.
— Framställningen sker numera vanligen genom elektrolys av en starkt
avkyld lösning av fluorkalium i flytande vattenfritt fluorväte och i kärl av
platina-iridium. Såsom elektroder användas stavar av platina-iridium.
b. Fluoren är vid vanlig temperatur en gas, vars utseende påminner om
klor (svagt gröngul färg). Den angriper med häftighet de flesta grundämnen,
både metaller och metalloider, och överträffar i detta avseende alla andra
ämnen. Guld och platina angripas emellertid icke.[1] Väte och väteföreningar i
allmänhet (vatten, organiska ämnen o. s. v.) angripas häftigt, varvid ofta
explosion inträffar.
——
Halogenerna.
39. a. Klor, brom, jod och fluor bilda en naturlig grupp
av besläktade grundämnen. De äro alla vid vanlig temperatur
färgade gaser eller bliva det vid ringa upphettning. Alla
hava de stor benägenhet att ingå föreningar med andra
ämnen och i synnerhet med metaller. Man säger, att de äro
kemiskt mycket verksamma grundämnen.
b. Särskilt kännetecknande för dessa grundämnen är, att
de gärna bilda direkta föreningar med väte och metaller.
Väteföreningarna ha karaktären av syror och metallföreningarna
äro dessa syrors salter. Man kan också säga, att det är
utmärkande för ifrågavarande grundämnen, att de kunna ensamma
(ej tillsammans med syre eller annat grundämne) uppträda såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
