Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
c. Svavel kan också erhållas amorft, d. ä. i icke
kristalliserad form. Sådant svavel bildas, om smält svavel, som
upphettats till närheten av kokpunkten, får nedrinna i vatten.
Man erhåller sålunda en genomskinlig brun elastisk massa,
som kallas amorft eller elastiskt svavel. Inom kort hårdnar
denna massa öch övergår till vanligt svavel.
Rombiskt svavel, prismatiskt svavel och elastiskt svavel
äro olika allotropa former av svavel. Beständigt vid vanlig
temperatur är endast det rombiska svavlet.
4. Hur man erhåller rent svavel.
a. Svavel förekommer fritt i
naturen — nativt, såsom man
säger — i vissa vulkaniska
trakter; i Europa mest på
Sicilien. Ofta är det nativa
svavlet utbildat i tydliga kristaller,
nämligen av den rombiska
formen.
Det svavel, som brytes i
svavelgruvor, är i större eller
mindre grad inmängt med
partiklar av omgivande bergart
(gips, kalksten o. s. v). Man befriar
svavlet från sådana
föroreningar genom upphettning till
den temperatur, då svavlet
smälter. Renare kan svavlet fås genom destillation, d. ä.
upphettning i en retort (A i den schematiska fig. 12) till kokpunkten
och svavelångornas kondensation i en murad kammare B.
Medan väggarna i denna äro kalla, kondenseras svavelångorna
såsom svavelblomma. Sedan väggarna blivit upphettade,
erhålles i kammaren smält svavel, som gjutes till stänger
(stångsvavel).
b. Ganska mycket svavel vinnes av svavelkis, FeS2, som
vid upphettning sönderdelas i fritt svavel och svaveljärn av
lägre svavelhalt.
Försök. Bitar eller pulver av svavelkis upphettas i ett i ena ändan
tillsmält glasrör. Man finner, att svavel avsätter sig på rörets väggar.
Fig. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
