Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Relationer mellan volymerna hos gaser, som deltaga i kemiska reaktioner. Avogadros princip.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
59. Avogadros princip (hypotes).
a. Principens formulering. Vätets och klorens molekylvikter.
Reaktionen vid vätets och klorens förening till klorväte kan
uttryckas genom schemat:
1 volym
väte</table> | + | | 1 volym
klor</table> | = | | 2 volymer
klorväte</table> |
|
Nu går det enligt atomteorien så till, när två grundämnen
kemiskt förena sig med varandra, att 1 partikel (möjligen
2, 3 . .) av det ena grundämnet sammansluter sig med 1
partikel (möjligen 2, 3 . .) av det andra till en partikelgrupp,
som kallas det sammansatta ämnets molekyl (§ 9, sid. 5). I
överensstämmelse härmed kan vänstra ledet i ovanstående
schema ifyllas sålunda:
| antingen | O O
O O</table> | + |
nämligen i det fall att 1 partikel av det ena grundämnet
antages sammansluta sig med 1 partikel av det andra (vi antaga
att det går 4 småpartiklar på den i figuren tecknade volymen):
| eller | O O
O O</table> | + | O O O O
O O O O</table> | eller | O O
O O</table> | + | O O O O
O O O O
O O O O</table> |
|
ifall 1 partikel av det ena antages sammansluta sig med 2
eller 3 av det andra, o. s. v.
Vilket av dessa antaganden är nu riktigt? Detta vet man
icke med visshet (man vet ju icke ens med full visshet, att materien
ytterst består av skilda småpartiklar).
Den italienska kemisten Avogadro uppställde 1811 den
hypotesen, att lika volymer av olika gaser vid samma temperatur och
tryck innehålla lika många småpartiklar (»molekyler») — och detta
antingen det är fråga om grundämnen eller kemiska föreningar.
Det är det enklaste antagande, som kan göras. Vårt schema
får då den enkla formen:
|
|
|
| |
| |
|
|
