Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Relationer mellan volymerna hos gaser, som deltaga i kemiska reaktioner. Avogadros princip.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Avogadros antagande medför följande beaktansvärda
konsekvens. Vi uppställa frågan: varifrån ha de 8
klorvätepartiklarna fått sitt väte? Vätet har kommit från de 4
vätepartiklarna, som alltså var och en måste innehålla 2 (möjligen
4, 6 o. s. v.) mindre delar. Avogadro blev då tvungen att
skilja mellan de vätepartiklar, som förefinnas i den fria
vätgasen, och de mindre partiklar, vari dessa kunna uppdelas.
Man kallar de sistnämnda väteatomer och de förstnämnda
vätemolekyler.
Vätemolekylen skulle alltså bestå av 2, möjligen 4, 6…
väteatomer. Enär intet skäl finnes för annat antagande,
stannar man vid det enklaste, nämligen att varje vätemolekyl
innehåller 2 atomer väte. Det fria vätets formel är alltså H2,
och eftersom väteatomens vikt är 1 (noggrannare 1,008), så är
vätets molekylvikt 2 (noggrannare 2,016).
Vad ovan sagts om vätemolekylen gäller också om klorens
molekyl. Även denna antages bestå av 2 atomer. Klorens
formel är alltså Cl2 och molekylvikten 71.
b. Syrets molekylvikt, vattnets formel. Reaktionen vid vätets
och syrets förening till vatten kan uttryckas genom schemat
|
