Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kisel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man kan säga, att det är kiselsyrans benägenhet att bilda en mångfald
anhydrosyror, som är orsaken till att det finnes en så stor rikedom på
silikat av växlande sammansättning.
117. Kisels föreningar med andra grundämnen än syre.
a. Kiselväte. Flera kiselväten finnas. Det enklaste, SiH4, motsvarar till
sammansättningen sumpgasen. Det är en gas, som — i likhet med fosforvätet
— tänder sig i luften och brinner under bildning av rökringar.
b. Kisels föreningar med halogener. Flera föreningar finnas med de olika
halogenerna. Här må blott omnämnas fluorkiseln (kiscltetrafluoriden), SiF4, som
är en färglös i luften rykande gas, vilken uppkommer, då fluorvätesyran, HF,
får inverka på kiselsyra eller ett silikat (härpå beror fluorvätesyrans förmåga
att etsa glas).
I beröring med vatten ger fluorkiseln — såsom man kan vänta
(metalloidernas halogenföreningar förhålla sig i regeln på detta sätt) — två syror,
nämligen kiselsyra och fluorvätesyra.
SiF4 + 3 H20 = H2. Si03 + 4 HF.
Reaktionen stannar emellertid icke härvid.
Fluorvätet sammansluter sig med osönderdelad
fluorkisel till den egendomliga syran H2 . SiF6
(2 HF, SiF4), som kallas kiselfluorvätesyra. Försöket
utföres lämpligen i enlighet med fig. 35. En
blandning av flusspat och kvartssand uppvärmes med
konc. svavelsyra i en mindre kolv. Den bildade
fluorkiseln införes i vatten, sedan den passerat ett
lager kvicksilver. De uppstigande gasblåsorna
omgiva sig med hinnor (rör) av kiselsyra. Efter
kiselsyrans avfiltrering återstår en lösning av
kiselfluorvätesyra.
, 118. Kisel i fri form kan framställas såsom ett
brunt amorft pulver eller såsom svarta hårda glänsande kristaller, vilka
liksom diamanten tillhöra det reguljära systemet.
119. Kise^. och kol äro besläktade grundämnen. Båda äro typiska
metalloider samt utpräglat fyrvärda, varmed följer överensstämmelse i åt-’
skilliga föreningars formler (Si02 och C02, H2 Si03 och H2 C03, SiH4 och CH4
o. s. v.). Likheter finnas i flera avseenden mellan såväl de fria grundämnena
som många av deras föreningar.*
1 Man har, i synnerhet på senare år, lyckats framställa ett stort antal
kiselföreningar, som äro sammansatta i likhet med organiska föreningar med en
eller flera kolatomer utbytta mot kiselatomer. Såsom exempel må omnämnas
kiselmetan SiH4 motsvarande vanlig metan CH4
kiseletan Si2H6 > > etan C2H6
kiselacetylen Si2H2 » » acetylen C2H2
Fig. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
