- Project Runeberg -  Lärobok i kemi för realgymnasiet / 1. Oorganisk kemi /
94

Author: Tom Moll
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Natrium och kalium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94 ALKALIMETALLERNA.

natriumhydroxid + väte.1 På motsvarande sätt fås
kaliumhydroxid.

b. Natrium- och kaliumhydroxiderna finnas i handeln i
form av vita stänger eller bitar. Lösningarna, som kallas
natronlut och kalilut (kaustikt natron och kali), ha tvålaktig
smak och blåfärga röd Jackmus (basisk reaktion). De verka
frätande på många organiska ämnen, t. ex. på ylle och på
huden. De lösa fett, varvid lösningen löddrar sig av
uppkommen tvål eller såpa. -Neutralisera syror, varvid — utom
syrornas natrium- eller kaliumsalter — endast uppstår vatten.

c. Ämnen med de i b omnämnda egenskaperna har man
sedan gammalt betecknat såsom baser. För baserna är
gemensamt, att de innehålla negativa jonen ÖH, hydroxyl, och man
antager, att de nämnda egenskaperna tillhöra denna jon.
Liksom en syras styrka är beroende av den mängd fria
vätejoner, som finnas på volymsenheten (»koncentrationen» av
vätejonerna), är en bas »stark», i den mån dess lösning är rik på
fria hydroxyljoner. Kali och natron, som i utspädda lösningar
äro i det närmaste fullständigt dissocierade, kunna betecknas
såsom typer för starka baser.2

Såsom gemensamt namn på natron och kali har man sedan
gammalt begagnat uttrycket alkali. Natrium och kalium
benämnas alkalimetaller.

126. Hur neutralisationen av en bas medelst en syra
uppfattas enligt dissociationsteorien.

a. Vi tänka oss först, att syran och basen båda äro starka
(ex. H . Cl och Na . ÖH), samt att de befinna sig i utspädda
lösningar. Man kan då anse, att båda äro fullständigt disso-

1 För att kloren ej skall komma i beröring med natriumhydroxiden, måste
det elektrolytiska badet genom en diafragma vara delat i två rum. — En
diafragma är obehövlig, ifall negativa elektroden utgöres av kvicksilver. Det
bildas då natrjtfmamalgam (= legering av natrium och kvicksilver). Då
amalgamet sedan behandlas med vatten, omsätter det sig till natriumhydroxid, väte
och kvicksilver.

2 Basernas mest typiska egenskap, nämligen att med syror giva salter och
vatten, tillkomma också kalciumoxid, kopparoxid och många andra
metalloxider (basanhydrider). Man har därför tidigare med uttrycket »bas»
betecknat även sådana oxider. Över huvud skilde man icke noga mellan bashydrat
och basanhydrid (liksom icke mellan syrehydrat och syreanhydrid). Numera
begagnas ordet bas i regeln endast om hydraten. Motsvarande anhydrider
betecknas såsom basiska oxider.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:27:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokemi/1/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free