- Project Runeberg -  Lärobok i kemi för realgymnasiet / 1. Oorganisk kemi /
120

Author: Tom Moll
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalcium och besläktade metaller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

KALCIUM.

bt Kalciumortofosfatet har stor betydelse såsom gödselmedel.
Man använder emellertid sällan direkt de råa mineralfosfaten
(fosforit, apatit) utan behandlar dem vanligen först med en
avvägd mängd svavelsyra. Härvid erhålles en pulverformig
blandning av surt kalciumortofosfat (vattenlösligt i olikhet med det
neutrala saltet) och kalciumsulfat (gips) enligt formeln

Ca3(P04)2 + 2H2S04 = h*}(P04)2 + 2CaS04. .

Det är denna blandning, som utgör det mycket använda
gödselmedlet superfosfat.

160. Kalciumsilikat. Glas. Grlas är i huvudsak en
sammansmält amorf blandning av alkalisilikat och kalciumsilikat.

a. Det vanligaste glaset (fönsterglas, glas för enklare husgeråd)
utgöres av natrium-kalciumsilikat. Råmaterial äro soda,
kalksten och kvartssand (natriumkarbonat, kalciumkarbonat och kiseldioxid).1

Vid stark upphettning utdrives-koldioxiden av kiseldioxiden,
och silikat uppkomma. Den smälta massan är i hög grad
formmar genom blåsning, pressning, gjutning o. s. v.

b. För att giva glaset särskilda egenskaper utbyter man i vissa fall de
ovannämnda råmaterialen helt eller delvis mot andra. Sålunda blir glaset
mera hårdsmält, om sodan utbytes mot pottaska, då man får s. k. kaliglas,
som ganska mycket användes till kärl och rör för kemiskt bruk. Genom
utbyte av kalciumkarbonat mot blyoxid (vanligen mönja) fås ett glas, som är
mera ljusbrytande och vid slipning erhåller en livligare glans. S. k. kristallglas
(för prydnadsföremål och finare bcrdsglas) ävensom flintglas (för linser och
prismer i optiska instrument) är huvudsakligen kaliumblysilikat.

c. För att färga glasmassan tillsätter man små mängder av lämpliga
ämnen. Koboltoxid ger mörkblå färg, kromoxid grön, koppar och guld göra glaset
mörkrött. Vanligt billigt butelj glas här sin bruna elie"); mörkgröna färg av
järnoxider, som äro allmänna föroreningar T sand. Av tennoxid eller -benaska,
som’ uppslammas i glasmassan men icke lösas, blir glaset ogenomskinligt och
vitt (s. k. mjölkglas, som har användning t. ex. för lampkupor).

161. Surt kalciumsulflt fås genom inledning av svaveldioxid i
uppslammad kalk. Den sålunda erhållna lösningen har egenskapen att vid kokning
utlösa ur ved s. k. inkrusterande ämnen (vedämne, hartser_^n. m.), så att
endast cellulosan återstår, och användes därför, vid tillverkning av pappersmassa.
Man kallar sålunda beredd pappersmassa för sulfltcellulosa.8

1 I stället för soda användes ofta det billigare glaubersaltet (natriumsulfat)
8 För utlösningen av de inkrusterande ämnena kan man också använda
natronlut (»natronccllulosn», >snlfatceUulosa»). <*

\

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free