Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aluminium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LERINDUSTRIERNA.
129
dubbelsalter. Här må omnämnas fältspatarterna (ortoklas och
plagioklas) samt glimmerarterna (ljus och mörk glimmer).
Ortoklasen (kalifältspat) har två tydliga mot varandra vinkelräta
genomgångar: släta och glänsande ytor, som endast med svårighet repas av kniv:
färgen är vanligen vit, grå eller blekröd.1 Plagioklasen (natronfältspat,
kalkfältspat, natronkalkfältspat) har genomgångar, som icke äro vinkelräta mot
varandra: ytorna äro streckade. Glimmern har endast en genomgång, efter vilken
mineralet låter klyva sig i elastiska blad av yttersta tunnhet; ytorna ha
stark glans och repas lätt, t. o. m. av nageln.
Kaolin är en vittringsåterstod förnämligast av fältspat. Vid vittringen
omsätter sig under inverkan av kolsyra största delen av bergmassans silikat till
hiotsvarande karbonat. Aluminiumsilikatet, som icke påverkas av kolsyran, •
lösgöres härvid ur bergmassan såsom ett fint i vatten olösligt pulver (kaolin).
Vanlig lera är en av vatten hopsvämmad blandning ur stoftfint material av
olika slag (kaolin, söndermalt mjöl av ovittrade mineral).
176. Lerindustrierna. Lerornas industriella användning grundar sig i
regeln på deras egenskap att, om de utröras med vatten, bilda en formbar,
»plastisk», massa, som vid bränning blir fast och hård. I den mån lerorna
bestå av rent aluminiumsilikat, tåla de en mycket stark glödgning utan att
smälta (äkta porslinslera och s. k. eldfasta leror i allmänhet). Mindre rena
leror smälta vanligen vid stark upphettning.
a. Äkta (fältspatäkta) porslin. Genomlysande med tätt och glasigt brott.
Mycket motståndskraftigt mot temperaturväxlingar och även mot mekanisk
åverkan, varför godset kan göras tunnväggigt. Råmaterialen äro
huvudsakligen kaolin och fältspat. De pulvriseras mycket fint samt utröras med vatten
till en deg, varav föremålen formas genom drejning, pressning eller gjutning
(i gipsformar). Föremålen upphettas först jämförelsevis lindrigt (»råbrännas»),
så att de erhålla tillräcklig fasthet, varefter de neddoppas i en glasyrvälling,
som väsentligen har samma sammansättning som porslinsmassan men är rikare
på fältspat och därför mera lättsmält. Till sist brännas föremålen vid så hög
temperatur (1400—1600°), att glasyren smälter och massan i det inre förglasas
(emedan fältspaten begynner att smälta).
b. Fin fajans, även kallad oäkta porslin. Porös, icke genomlysande massa
och jordartat brott. Godset är mindre motståndskraftigt mot stötar än det
äkta porslinet och får — åtminstone för sämre sorter — lätt glasyrsprickor
vid temperaturväxlingar. Råmaterialen äro leror, som äro mindre rena än
kaolin men likväl vid upphettning bliva vita, tillsammans med kaolin,
fältspat, kvarts, flinta m. m. Formningen sker såsom för det äkta porslinet men
lättare, emedan massan är mera plastisk. Råbränningen sker vid omkring
1200°, varefter föremålen neddoppas i en glasyrvälling och ånyo brännas —
denna gång vid något lägre temperatur — så att glasyren smälter. Glasyr-
1 Formlerna för dubbelsilikat skrivas i regeln bäst på det äldre sättet
(§ 156, sid. 118). Sålunda anges t. ex. ortoklasens sammansättning genom
formeln K20, A1203, 6Si02.
9—20L863. Moll, Lärobok i kemi för realgymnasiet. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
