Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aluminium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
ALUMINIUM.
massan har i det väsentliga samma sammansättning som för det äkta
porslinet men innehåller ofta dessutom blyoxid eller borsyra, vilka bidraga till att
göra den lättsmält.
c. Stengods liknar däri det äkta porslinet, att det är tätt och glasigt i
brottet samt mycket hårt och motståndskraftigt. För tillverkningen användas
leror, som äro eldfasta men mindre rena, varför de ej bli vita vid bränningen.
Glasyren samt även förglasningen av den inre massan åstadkommes ofta
medelst koksalt, som inkastas i ugnen mot slutet av bränningen. Av
saltångorna och aluminiumsilikatet bildas ett jämförelsevis lättsmält
natriumaluminiumsilikat (»saltglasering»). Stengods har stor användning till
vattenlednings- och avloppsrör, till kärl för tekniska ändamål och hushållet m. m.
d. Krukmakargods tillverkas av allmänt förekommande leror. Brottet äj"
poröst; glasyren vanligen blyhaltig. Av samma slags leror, blandade med
sand, tillverkas vanligt tegel. Den röda eller gula färgen hos bränt
krukmakargods och tegel härrör av järnoxid, som uppkommit vid bränningen av i
leran förekommande järnföreningar.
177. Cement. Till lerindustrierna hör också tillverkningen av cement.
Man får detta ämne genom stark glödgning av en blandning av kalksten och
lera och söndermalning av den brända massan. Cementet har egenskapen att,
sedan det utrörts med vatten, småningom hårdna till en mycket fast massa.
Det hårdnar t. o. m. under vatten och begagnas därför till murbruk vid
vatten-byggaader (»hydrauliskt murbruk»). I mycket stor skala begagnas cement i
blandning med sand och krossad sten (makadam) till byggnadsmaterial.
Blandningen kallas betong.
178. De sällsynta jordnietallerna. Det finns en serie med aluminium
mer eller mindre besläktade metaller, vilkas oxider blivit kallade sällsynta
jordarter, medan metallerna själva kallats sällsynta jordmetaller. Till denna
serie, vars omfattning är ganska obestämd, höra t. ex. skandium, yttrium,
lantan, cerium, praseodym, neodym, samarium, ytterbium m. fl. I naturen
förekomma dessa metaller vanligen gruppvis tillsammans, och att separera de
olika metallerna i en grupp är ofta svårt, emedan de förhålla sig på nästan
identiskt sätt till alla reagens (man måste för separeringen begagna s. k.
fraktionerad fällning). På grund av svårigheter att erhålla rena föreningar äro flera
av hithörande metaller mycket ofullständigt kända.*
Exempel.
64. Aluminiums atomvärde och atomvikt?
a) Aluminiumoxiden innehåller 52,9 % aluminium och 47,1 % syre.
Aluminiums atomvikt under antagande att aluminium är envärt? tvåvärt? trevärt?
sexvärd dubbelatom? fyrvärd?
b) Likheter finnas mellan flera aluminiumföreningar och motsvarande
föreningar av järn (aluminiumoxiden har samma kristallform som den röda järn-
1 Några av metallerna äro först påträffade i mineral från Ytterby
fältspatgruva nära Vaxholm. Härav namnen yttrium, erbium, ytterbium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
