- Project Runeberg -  Lärobok i kemi för realgymnasiet / 1. Oorganisk kemi /
136

Author: Tom Moll
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristallsystemen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

KrUSTALLSYSTEMKN.

Allm. Ofta inträffar, att en kristallyta är förskjuten parallellt med sig själv.
Man har därför rätt — när man vill beskriva en kristall — att tänka sig
dess form så regelbunden som den kan bliva genom sidoytors
parallellförskjutning (man säger t. ex. att koksaltet kristalliserar i kubisk form, ehuru
kristallerna i verkligheten icke äro kuber i matematisk mening utan
rätvinkliga parallellepipeder med kantlinjer, som i regeln hava olika längder).
Yad som är konstant hos kristallformen är ytornas lutningsvinklar (i
koksaltkristallerna äro kantvinklarna alltid räta), icke de särskilda ytornas utbildning.

188. Kristallsystemen äro följande.

1. Reguljära systemet: 3 mot varandra vinkelräta axlar, som
alla äro lika stora. Grundformen är den reguljära oktaedern
(axlarna utgöra oktaederns diagonaler, fig. 35). En vanlig
form är också kuben (axlarna äro vinkelräta mot sidoytorna,
fig. 36). Antalet symmetriplan är 9.

Fig. 35.

Fig. 36.

I detta system kristallisera t. ex. alunarterna (i oktaedrar), koksaltet (i
kuber), flusspat (i kuber), svavelkis (i kuber eller oktaedrar m. fl. former). —
Exempel på en till systemet hörande s. k. kombinerad form visar fig. 37: en
oktaeder, vars hörn äro avstympade av ytor, som tillhöra en kub.

Om man tänker sig, att varannan av sidoytorna i en oktaeder tillräckligt
förlänges, medan de övriga sidoytorna försvinna, uppstår en mångplaning med
halva antalet sidor, alltså i detta fall en tetraeder (fig. 38). Man säger, att
den är en >halvtalig» (»hemiedrisk») form av oktaedern. En halvtalig form
har färre symmetriplan än den fulltaliga (i detta fall 6).

FiV 37.

Fis. 38.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free