Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
JÄRNETS METALLURGI.,
utan nytta. Den tillvaratages numera och användes såsom bränsle för
åtskilliga brukets behov (i rostugnarna, för uppvärmning av blästern, för drivande
av motorer o. s. v.).
223. Tackjärnets omvandling till smidbart järn,
färskningsprocesser. Smidbart järn framställes numera alltid av
tackjärn genom bortskaffande mer eller mindre fullständigt
av huvudsakligen kol, kisel och fosfor. Processen, som kallas
färskning, är en oxidation (förbränning). Härvid bildas av
kolet gasformiga oxider (C02 och CO). Av kiseln
uppkommer kiselsyreanhydrid Si02, som med oxiderat järn ger
basiskt ferrisilikat [Fe2(Si03)3, nFe203], s. k. färskslagg.1 Av
fosforn uppkommer, i synnerhet vid närvaro av kalk och
magnesia, fosforsyreanhydrid P205, som med kalken och
magnesian bildar kalcium- och magnesiumfosfat, vilka också ingå i
slaggen.
Såsom oxidationsmedel tjänstgöra dels blästerlaf tens syre,
som närmast oxiderar kiseln och järnet under bildning av
färskslagg, dels den sålunda bildade syrerika färskslaggen,
som fortsätter oxidationen (särskilt av kolet).
Såsom produkt av färskningen erhålles antingen
smidesjärn eller stérl.
224. Härdfärskning och stålbränning.
a. Härdfärskning (vallonsmide, lancashiresmide m. m.). I en
med träkol fylld mindre ugn, »härden», vari inmynnar en
kraftig Mäster, införas tackjärnsstycken, som smälta i hettan.
Medelst ett spett rör smeden om i tackjärnet, bringar detta
framför blästermynningen och inarbetar i massan den bildade
färskslaggen. I den mån färskningen fortskrider, blir järnet
mera svårsmält och bildar till sist svampartade klumpar av
smidesjärn, som av smeden samarbetas till en större boll, i
vars porer smält färskslagg är innesluten. När processen är
färdig, uttages bollen och lägges under en vatten- eller
ånghammare, som utpressar slaggen och formar järnet till stanger.
Såsom produkt av härdfärskningen fås kolfattigt smidesjärn
(stångjärn).
1 Enligt definitionen på basiskt salt (§ 184 b, sid. 134) borde basiskt
ferrisilikat ha sammansättningen Fe2(Si03)3, nFe(OH)3. Färskslagg är denna förening
minus vatten. Den är alltså vad man kallar ett »anhy drobasiskt ferrisilikat».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
