Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på samma gång kiseln, fosforn m. m. bortbrännas — genom
en färskningsprocess enligt den vanliga principen. Såsom
oxidationsmedel tjänstgöra dels blästerluften och uppkommen
färskslagg, dels i regeln också järnmalm. Upphettningen
sker genom en låga, som erhålles genpm förbränning i
blästerluften av generatorgas (CO m. m.) från en särskild ugn.
Processen kräver en mycket hög temperatur, vilken vinnes
därigenom, att såväl generatorgasen som blästerluften starkt
upphettas, innan de möta varandra i ugnen.1
b. Yid martinprocessen användes liksom vid bessemerprocessen antingen
sur eller — då tackjärnet är fosforhaltigt — basisk infodring av ugnsbottnen.
I förra fallet beklädes bottnen med kvartstegel, i det senare med basiska
ämnen, magnesit och dolomit, varjämte kalk inkastas i ugnen. Martinjärnet
(stål eller smidesjärn), som i likhet med bessemerjärnet ur ugnen erhålles i
flytande form, kan framställas för ungefär samma kostnad som bessemerjärnet,
och det blir med detta i kvalitativt avseende ungefär jämställt.
227. Väll järn och go t järn. Såväl enligt bessemermetoden som enligt
martinmetoden kan man erhålla vare sig stål (kolrikt) eller smidesjärn
(kol-fattigt) beroende på när processen avbrytes. Man brukar av denna anledning
numera mindre skarpt än fordom särskilja benämningarna stål och smidesjärn
i egentlig mening (stångjärn). Ofta skiljer man mellan gotmetall och vällmetall.
Såsom götjärn betecknas järnet vare sig det innehåller mera eller mindre kol,
ifall det erhållits ur färskugnen i flytande form (bessemergöt, martingöt).
Det betecknas såsom välljärn, om det erhållits såsom en fast degartad massa
(ex. vallonjärn, lancashirejärn).
228. Elektriska metoder vid järnframställning’. På de senare åren
har man börjat använda elektrisk energi för att erhålla den hetta, som är
behövlig för tackjärnets framställning ur järnmalmen eller för stålberedningen.
Metoderna synas lovande, särskilt på den grund, att de innebära en väsentlig
besparing av bränsle. Ännu löna de sig emellertid endast i fråga om järn
av hög kvalitet.
1 För de inkommande gasernas upphettning tillgodogöres värmet hos de vid
förbränningen bildade gaserna (rökgaserna). För ändamålet ledas dessa genom
kamrar, s. k. regeneratorer, fyllda med uppstaplade eldfasta tegelstenar, som
av rökgaserna upphettas till glödning. Sedan detta skett, omläggas ventiler,
varigenom de i ugnen ingående gaserna tvingas att stryka över de heta
tegelstenarna, medan rökgaserna få uppvärma kamrar på andra sidan av
ugnen o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
