Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nickel och kobolt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nickel och kobolt.
244. I naturen förekomma dessa metaller vanligen i föreningar med
svavel och arsenik (nickelglans, koboltglans, speiskobolt o. s. v.). Man har på
senare tid i Nya Kaledonien påträffat rikliga förekomster av ett nickelsilikat,
garnierit, som för närvarande är nickelindustriens viktigaste råmaterial.
245. Såsom metaller likna nickel och kobolt mycket järnet. De äro
sålunda svårsmälta, hårda, smidiga och magnetiska. Även till utseendet likna
de järn, ehuru de äro ljusare samt hava en dragning i gult eller gulrött. Vid
polering antaga de stark glans. Angripas icke av luften.
Kobolten har såsom metall ingen användning men nickeln numera en gauska
stor. Sålunda är det vanligt att på galvanisk väg med nickel Överdraga,
»förnickla», föremål av järn eller mässing. Vidare begagnas nickel såsom
beståndsdel i legeringar. Nysilver, som innehåller koppar, nickel och zink, är
hård och lätt att bearbeta. Till färgen är den gulvit. Den överdrages i
regeln på galvanisk väg med rent silver. Nickelstål är en legering av stål och
nickel (intill omkring 5 %), som i hållfasthet överträffar vanligt gjutstål.
Användes till pansarplåtar, kanoner, projektiler m. m. Skiljemynt av nickel och
koppar begagnas i flera länder.
246. I sina föreningar är nickeln nästan uteslutande Il-värd.1
Föreningarna tillhöra alltså ferrotypen. Salterna äro vackert gröna (nickeljonens färg).
Ammoniumnickelsulfat har användning för galvanisk förnickling.
247. Aven kobolten är i sina vanliga föreningar huvudsakligen Il-värd
(koboltoserien).2 Karakteristisk för kobolt är benägenheten att bilda komplexa joner
i stort antal (med cyan, ammoniak o. s. v.).
Koboltsalterna äro i regeln såsom vattenhaltiga röda (koboltojonens färg), i
vattenfritt tillstånd vanligen blåa. Om man skriver med en lösning av
koboltklorur, blir den ljusröda skriften knappast synlig. Vid ringa
uppvärmning eller om luften är särskilt torr, framträder den tydligt med blå färg
(»sympatetiskt bläck», en art av hygroskop).
Den viktigaste koboltföreningen är det vackra mörkblåa färgämnet smalt,
som är ett finpulvriserat koboltglas (kaliumkoboltsilikat). Det är mycket
beständigt och användes i stor skala till färgning av porslin, enär det tål
upphettning till porslinsugnarnas starkaste hetta.
1 Dock känner man en obeständig oxid av III-värd nickel.
2 Dock känner man såväl högre oxider (Co203 motsvarande järnoxiden Fe203
och CoO, Co203 motsvarande järnoxiduloxiden FeO, Fe203) som även
obeständiga salter av III-värd kobolt (koboltiserien).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0175.html
