Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några på senaste tid upptäckta grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIOAKTIVA GRUNDÄMNEN.
217
modersubstans till emanationen, radium A, B o. s. v.). I radiumserien skulle
då finnas led före radium, nämligen uran samt åtminstone två mellanprodukter
(uran X, jonium). För antagandet att radium bildas av uran synes tala, att
det påträffas i alla uranmineral och i en viktsproportion till uran, som i
gamla mineral synes nära konstant. Att radiumhalten alltid är ytterst liten
(omkring 4 viktsdelar radium på 10 millioner viktsdelar uran), skulle bero på
att radiums livslängd är kort i jämförelse med urans, som torde uppgå till
milliarder år.
Anm. För antagandet att nya element inom radiumserien bildas genom
bortgång av heliumatomer synes också tala följande. Urans atomvikt är 238,5
(större än för något annat grundämne). Subtraheras härifrån 12, d. ä. vikten
av 3 heliumatomer (He = 4), erhålles 226,5, som är mycket nära lika med
radiums atomvikt (Ra = 226,4). Subtraheras från Ra vikten av 1
heliumatom, fås 222,4, som är radiumemanationens atomvikt (emanationen alltså =
radium minus 1 heliumatom).1
326. Andra serier av radioaktiva grundämnen.
a. Toriuinserien. Metallen torium (tor), som näst uran har den största
atomvikten (Th 232,4), är också radioaktiv ehuru svagt. Den är liksom radium
(och uran) stadd i oavbruten sönderdelning under utstrålning av «-partiklar
och bildning av nya radioaktiva grundämnen: mesotorium — >- radiotorium
—>- torium x —>- toriumemanation — >- torium A —>- B —>■ C etc. Av dessa har
mesotorium en jämförelsevis lång livslängd (halveringskonstanten 5,5 år; för
emanationen är den blott 53 sekunder).
b. Aktiniumserien. Man har ur pechblände erhållit ytterligare en serie av
radioaktiva grundämnen. Huvudämnet är aktinium; sönderdelningsprodukterna
synas alla vara kortlivade.
327. Elektroner. Man har på senare tid gjort iakttagelser, vilka synas
tyda på att elektriciteten liknar materien däri, att den ytterst består av
diskreta (från varandra skilda) odelbara smådelar (laddningsmängder). Dessa
>elektricitetsatomer» har man kallat elektroner.
I vissa fall äro elektronerna bundna vid materiella atomer eller
atomkom-plexer, t. ex. när de uppträda såsom laddningar hos positiva eller negativa
joner. I andra fall, såsom i katodstrålningen och i /^-strålningen från
radioaktiva grundämnen, synas elektronerna kunna uppträda i fritt tillstånd. Enär
detta, såvitt man vet, endast gäller om negativa elektroner, har man tänkt
sig, att endast sådana skulle äga självständig existens. Yad man kallar en
positiv elektron skulle då endast vara ett minus av en negativ.
Vanliga molekyler och atomer skulle enligt elektronteorien vara att betrakta
såsom komplexer av en materiell kärna tillsammans med ett antal elektroner.
1 Subtraheras ytterligare 16, d. ä vikten av 4 heliumatomer, fås 206,4 eller
i det närmaste atomvikten för bly (Pb = 207,1). Man har uttalat den
förmodan att bly, som också konstant förekommer i uranradiumhaltiga mineral,
möjligen är sista ledet i uranradiumserien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
