Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några kvantitativa erfarenhetssatser och därmed sammanhängande teorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÖKIOMETRISKA LAGAR. ATOMTEORIEN. 219
I. Tid kemiska reaktioner blir alltid totalvikten av de i
reaktionen deltagande ämnena oförändrad. Man kan också säga:
vikten av ett ämne är densamma, vare sig ämnet befinner sig i fritt
tillstånd eller i förening med andra ämnen. Lagen om viktens
oföränderlighet eller, såsom man också kan säga, om massans
oförstörbarhet.
II. I varje kemisk förening ingå beståndsdelarna i bestämda
viktsförhållanden. Lagen om föreningars konstanta sammansättning.
Exempel. Vatten består alltid av väte till Ve av sin vikt och av syre till
8/9; koldioxiden består av kol till 3/n av sin vikt och ay syre till 8/n-
III. När två grundämnen med varandra bilda flera kemiska
föreningar, stå de viktsmängder av det ena ämnet, som motsvara
lika viktsmängder av det andra, till varandra i förhållanden som
kunna uttryckas genom enkla hela tal. Daltons lag om multipla
viktsproportioner.
Exempel. De vätemängder i acetylen, etylén och Sumpgas, som motsvara
lika kolmängder, äro proportionella mot talen 1, 2, 4. De syremängder, som
i kvävets oxider motsvara lika kvävemängder, äro proportionella mot 1, 2, 3,
4,5.
IV. För de särskilda grundämnena Unnas bestämda tal, vilka
angiva (själva eller i någon multipel) de viktsförhållanden,
varmed grundämnena ingå i föreningar med andra grundämnen.
Lagen om bestämda förenings vikter. Dessa för grundämnena
karakteristiska tal benämnas grundämnenas föreningsvikter eller
atomvikter (se § 2, sid. 2).
Anm. Ovan formulerade lagar äro icke oberoende av varandra. Sålunda
kunna lagarna II och III sägas vara innefattade i IV, som kan betecknas
såsom grundlagen för kemiska föreningars kvantitativa sammansättning (hörnstenen i
den kemiska vetenskapens lärobyggnad).
b. Atomteorien. De i a. omnämnda erfarenhetslagarna
erhålla sin teoretiska förklaring genom den s. k. atomteorien
(§ 9, sid. 5).
Ehuru mycket finnes, som talar för atomernas existens, kan man icke säga,
att denna är bevisad. Det är emellertid anmärkningsvärt, att intet fenomen
någonsin påträffats, som motbevisar allmängiltigheten av den satsen, att de
kemiska och fysiska fenomenen förlöpa, som om materien ytterst bestode av
odelbara småpartiklar.1
1 Vi förbise här den modifikation av atomteorien, som framtvingats genom
upptäckten av de radioaktiva grundämnena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
