- Project Runeberg -  Lärobok i kemi för realgymnasiet / 1. Oorganisk kemi /
226

Author: Tom Moll
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några kvantitativa erfarenhetssatser och därmed sammanhängande teorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226 NÅGKA KVANTITATIVA ERFARENHETSSATSER OCH TEORIER.

Lagen kan också uttalas sålunda. Ett löst ämne utövar samma
tryck, som det skulle göra, ifall det i gasformigt tillstånd befunne
sig i ett rum ay lösningens volym.

På lagarna för det osmotiska trycket grundar sig en metod att bestämma
molekylvikten för lösta ämnen. Sedan man genom försök bestämt det
osmotiska trycket för en utspädd lösning av känd koncentration och temperatur,
söker man genom räkning, hur många gram av ämnet, som vid 0° måste
finnas i 22,4 liter, för att trycket skall bliva 1 atmosfär. Denna viktsmängd är
1 grammolekyl av ämnet. Se ex. 110, 111 och 112.

g. Osmotiska trycket i vanliga lösningar är i regeln ganska betydligt.
I levande Växtceller är det vanligen 5 a 10 atmosfärer; i bakterier ofta
betydligt större. I blodserum är trycket 6 a 7 atmosfärer. Vid
ämnesomsättningarna hos växter och djur spelar osmotiska trycket en viktig roll.

Anm. Fryspunktsnedsättningen, ångtrycksnedsättningen, kokpunktshöjningen
och osmotiska trycket äro nära besläktade företeelser, som man ofta brukar
sammanfatta under benämningen osmotiska fenomen.

Exempel.

109. Bestäm molekylvikten för vanlig eter av den uppgiften att 3,7 gr. eter
lösta i 1000 gr. bensol sänka fryspunkten med 0,25°.
Fryspunktsnedsättningen per grammolekyl av olika ämnen i 1 000 gr. bensol är 5°.

110. I en lösning av 10 gr. rörsocker ill. vatten är det osmotiska trycket
vid 0° 49,4 cm. kvicksilver. Rörsockrets molekylvikt?

111. 1 en lösning av 10 gr. druvsocker i 1 1. vatten är det osmotiska
trycket vid 0° 94,6 cm. kvicksilver. Druvsockrets molekylvikt?

112. I en lösning av 11,5 gr. glycerin ill. vatten är det osmotiska
trycket vid 0° 2,8 atm. Grly cerinens molekylvikt?

113. Hur stort är osmotiska trycket vid 0° i en lösning av 2 gr. urinämne
på 1 1. vatten? Urinämnets formel är (NH2)2CO?

332. Hur man finner molekylvikterna för olika ämnen.

De viktigaste metoderna äro omtalade i det föregående:
för gasformiga ämnen: bestämning av gastätheten;
för lösta ämnen: bestämning nr fryspunktsnedsättningen,
kokpunktshöjningen (ångtrycksnedsättningen) eller det osmotiska trycket.

Rörande resultatet av sådana bestämningar må nämnas:

a. Molekylvikten för ett ämne är i regeln konstant (oberoende av
temperaturen och densamma, vare sig ämnet uppträder i gasform eller såsom löst i
olika vätskor). Dock äro undantag icke sällsynta. Sålunda är formeln för
gasformigt svavel vid höga temperaturer S2 men vid lägre temperaturer —
närmast över kokpunkten — S8 (se ex. 33, sid. 43). Formeln för
kvävedioxiden är N02 vid höga temperaturer men N204 vid lägre (ex. 38, sid. 52).
Ibland är molekylvikten för ett ämne större i lösning än i gasform och icke
sällan är den olika för olika lösningsmedel (t. ex. större i beDsol än i vatten).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free