Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några kvantitativa erfarenhetssatser och därmed sammanhängande teorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESTÄMNING AV ATOMVIKTER. VALENSTEORIEN. 227
b. För ämnen, som bilda s. k. kolloida lösningar, erhållas mycket stora
värden på molekylvikterna. Man måste därför tänka sig, att i sådana lösningar
de vanliga enkla molekylerna äro sammanslutna till större komplex.
333. Hur man kommit till de tal> som benämnas
grundämnenas atomvikter. För olika fall får man välja olika
vägar. Följande exempel må anföras.
a. Vi tänka först på ett grundämne, t. ex. kvävet eller
kolet, som har ett flertal föreningar, för vilka man kunnat
bestämma: 1) molekylvikten; 2) den kvantitativa
sammansättningen. Såsom värde på atomvikten väljes den minsta
viktsmängd av grundämnet, som ingår i molekylen för någon av
grundämnets föreningar. Jämför ex. 39, sid. 53 och ex. 50, sid. 68.
b. Vi tänka för det andra på det fall att grundämnet har
åtminstone någon förening, för vilken man känner: 1) den
kvantitativa sammansättningen; 2) den sannolika formeln (vanligen
uppställd med ledning av den kännedom man har om grundämnets släktskap
med andra grundämnen med hänsyn till föreningarnas kristallform, löslighet
o. s. v.). Man kan då finna atomvikten genom enkel räkning
(se ex. 64 a) och b), sid. 130; 78 a), sid. 168; 89 a) och c), sid. 187).
c. Användning av Dulong-Petits Iag. Man har funnit för
flertalet grundämnen, som vid vanlig temperatur hava fast
form, att det s. k. atomvärmet, d. ä. produkten av atom vikten a
och det egentliga värmet c är nära lika med 6,4; eller i ekvation
a-c-6,41..........(4)
Satsen, som kallas Dulong-Petits lag, kan tydligen användas
för beräkning av atomvikten a (approximativt), sedan man
bestämt egentliga värmet c.
d. En ledning vid atomviktens fastställande kan man också
i vissa fall erhålla genom att tänka på grundämnets naturliga
inplacering i det periodiska systemet.
334. Valensteorien.
a. Begreppet atomvärde eller valens. En jämförelse mellan
formlerna för olika föreningar utvisar, att 1 atom av ett
grundämne kan sägas motsvara (förmå att binda eller ersätta)
2, 3 o. s. v. atomer av ett annat. Man säger, att
grundämnena ha olika atomvärden eller valenser eller olika antal
1 Större avvikelser visa endast några icke metalliska grundämnen med liten
atomvikt (C, Si, B); avvikelserna bli emellertid mindre, ifall egentl, värmet
bestämmes vid hög temperatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
