Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Elektrokemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elektrokemi.
335. I slutet av 1700-talet upptäcktes av Galvani och Volta, att elektriska
spänningar (potentialdifferenser) och elektriska strömmar kunna uppstå genom
inverkan av krafter, som voro av kemisk art (ehuru de till en början icke
sålunda uppfattades); och Volta konstruerade de första galvaniska elementen
(voltastapeln). Sedan man också funnit (från början av 1800-talet), att den
elektriska strömmen förmår att sönderdela syrsatt vatten och åtskilliga andra
kemiska föreningar, blev det uppenbart, att nära relationer finnas mellan
kemiska och elektriska kraftverkningar. Den närmare utredningen av dessa
relationer har varit en svår och mödosam uppgift för 1800-talets kemister och
fysiker. Till vad härom yttrats i det föregående må följande tilläggas.
336. Faradays elektrolytiska Iag, elektrokemiens
kvantitativa huvudlag, uttalades 1833 av Faraday, vilken också
införde benämningen joner för de delar av en elektrolyt, vilka
under strömmens inverkan vandra åt olika håll. Lagen, som
kallas Faradays elektrolytiska Iag, kan formuleras sålunda:
Ledes samma ström genom flera seriekopplade elektrolytiska bad,
avskiljas vid de olika elektroderna mängder av jonerna, vilka
förhålla sig till varandra såsom jonernas ekvivalentvikter.
Då elektricitetens ledning genom en elektrolyt måste
antagas försiggå så, att det är jonerna, som transportera
elektriciteten över från den ena elektroden till den andra, innebär
Faradays lag, att alla envärda joner transportera en viss
elektricitetsmängd, alla tvåvärda en dubbelt så stor mängd o. s. v. Man
kallar den laddning, som transporteras av en envärd jon vilken
som helst för den elektrolytiska elementarladdningen eller 1 elektron. [1]
337. Den elektrolytiska dissociationsteorien eller teorien
om fria joner.
Enligt denna teori äro, såsom tidigare omtalats (§ 105, sid. 80,81),
molekylerna av lösta elektrolyter alltid — oberoende av huruvida
[1] Hur stor den av joner transporterade laddningen är per gramekvivalent av
en jon, kan beräknas sålunda. Med 1 ampère menas styrkan hos den ström,
som på 1 sekund ur ett silverbad förmår avskilja 1,118 mg. silver. Denna
silvermängd är alltså bärare av så mycket elektricitet, som av 1 amp. föres
fram i sekunden, vilken elektricitetsmängd kallas 1 coulomb. Alltså är 107,9
gr. silver (d. ä. 1 gramekvivalent silver) bärare av 107 900/1,118 coul., d. ä. 96 500
coulomb. Lika stor är enligt Faradays lag den laddning, som transporteras av
1 gramekvivalent av varje annan jon, positiv eller negativ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0235.html
