Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagar för kemisk jämvikt. Reaktionslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 LAGAR FÖR KEMISK JÄMVIKT. REAKTIONSLÄRA.
Vi tänka t. ex. på följande två i den analytiska kemien viktiga fall:
1) Då H2S (2H" + S")x inledes i en neutral lösning av ett zinksalt (ex.
Zn" + S04"), utfaller ZnS (partiellt), emedan produkten av [Zn"] och [S"]
överstiger zinksulfidens löslighetsprodukt, som har ett ganska litet värde. Man
kan förhindra utfällandet genom tillsats av en utspädd stark syra (ex. HCl),
vars vätejoner tillbakatränga svavelvätets jonisation och därför minska
koncentrationen av S"-jonerna. Man kan säga, att yerkan a? H2S såsom
fällningsmedel för sulfider försvagas genom närvaro av en stark syra (vätejoner).
Anm. Kopparsalter fällas av H2S praktiskt taget fullständigt även vid
närvaro av en utspädd syra (kopparsulfidens löslighetsprodukt är mycket mindre
än zinksulfidens). Ferrosalter fällas däremot icke av H2S i neutral lösning
och ännu mindre i sur (ferrosulfidens löslighetsprodukt är väsentligt större än
zinksulfidens).
2) Då ammoniak (NH4 + ÖH’) införes i en icke alltför utspädd lösning av
ett magnesiumsalt, utfälles Mg(OH)2, emedan produkten av [Mg..] och [ÖH’]
överstiger löslighetsprodukten. Man kan hindra utfällandet genom tillsats av
ett ammoniumsalt, vars NH4.-joner tillbakatränga dissociationen av NH4. ÖH
och därför minska koncentrationen av OH-jonerna. Man kan säga, att verkan
av NH4 . ÖH såsom fällningsmedei för hydroxider försvagas genom närvaro i lösningen
av ett ammoniumsalt (NH4-joner).
344. Följande exempel är ägnat att antyda, hur man kommer till rätta med
frågor om jämvikten i ett system av föreningar, av vilka en eller annan finnes
närvarande, förutom såsom gas, även i fast form.2
Kalciumkarbonatet dissocieras vid upphettning i slutet rum enligt formeln
CaC03^CaO + C02 (§ 155, sid. 118).
Man kan tycka, att lagen för massverkan i detta fall icke bör äga giltighet,
eftersom såväl CaC03 som CaO äro fasta ämnen, och det därför icke kan bliva
tal om deras koncentrationer i samma mening som för vätskor och gaser. Man
kommer emellertid till rätta med reaktionen, ifall man antager, 1) att
kalciumkarbonatet först avdunstar såsom sådant, och att det är karbonatgasen som
dissocieras i koldioxid och kalk; 2) att kalken först bildas i gasformigt tillstånd
(ehuru den genast kondenseras till fast form). Man har då endast att göra
med gaser, och jämviktsvillkoret blir
[CaO]-0[C-]
[CaC03r-k-
Då nu [CaO] och [CaC03] måste betraktas såsom konstanter (emedan gaserna
äro i beröring med de fasta ämnena och därför mättade), förenklas ekvationen till
[C02] = konst.
1 Det är här likgiltigt, om vi tänka oss svavelvätet dissocierat i ionerna
2H’ och S" eller i H* och HS’.
2 Jämvikten kallas »hetorogem, när de i omsättningen deltagande ämnena
finnas närvarande i olika aggregationsformer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
