Print (PDF) - On this page / på denna sida - Jordklotet och himlahvalfvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den del af jorden, som man från hennes yta kan på en gång öfverskåda, bör således icke vara synnerligt stor. För att få en föreställning derom, rita upp på svarta taflan en stor cirkel, som föreställer jorden, samt sätt ofvan honom på riktigt proportionelt afstånd en punkt, föreställande vår iakttagelseplats, som vi kunna antaga vara belägen 10, 50 à 100 meter öfver jordytan. Sök sedan från den utsatte punkten draga de tangerande linierna, som bestämma vår synkrets. De skola på vår ritning i det allra närmaste bilda en rät linie, hvaraf vi förstå, att de, om vi haft ett klot framför oss i stället för ritningen, skulle hafva bildat en nästan fullkomligt plan yta, tangerande klotet i en cirkelrund liten linie omkring vår antagna iakttagelseplats. Det är denna yta, som utgör vårt s. k. (skenbara) horisontplan (sid. 1), och den nära nog till en punkt sammansmältande cirkelrunda tangeringslinien med klotet motsvarar vår synkrets. Vi kunna således öfver hufvud och i synnerhet på fastlandets oregelbundna yta, der synkretsen inskränkes äfven af skog, berg m. m., anse jordens synliga del sakna märkbar sferisk bugtighet. Men om vi begifva oss till den möjligt jemnaste delen af jordytan, nemligen hafvet, samt stiga tillräckligt högt upp i luften, kunna vi ej längre, om vi vilja vara riktigt noggranna, anse den synliga skålformiga , delen af jordytan såsom ett plan, utan måste göra afseende på den sammes kullrighet. Låt bifogade bild 2 föreställa en del af hafsytan och a vår iakttagelse- plats. Ytan a b c d, som enligt § 1 bestämmer vår synkrets b c d, blir då en starkt tillplattad kon, som <img id="816"> Bild 2. — Synområdet från a bestämmes af den koniska ytan a b c d. b c d är synkretsen. Ett fartyg närmar sig. </img>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
