- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
4

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordklotet och himlahvalfvet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den del af jorden, som man från hennes yta kan
på en gång öfverskåda, bör således icke vara synnerligt
stor. För att få en föreställning derom, rita upp på
svarta taflan en stor cirkel, som föreställer jorden, samt
sätt ofvan honom på riktigt proportionelt afstånd en punkt,
föreställande vår iakttagelseplats, som vi kunna antaga
vara belägen 10, 50 à 100 meter öfver jordytan. Sök
sedan från den utsatte punkten draga de tangerande
linierna, som bestämma vår synkrets. De skola på vår
ritning i det allra närmaste bilda en rät linie, hvaraf
vi förstå, att de, om vi haft ett klot framför oss i
stället för ritningen, skulle hafva bildat en nästan
fullkomligt plan yta, tangerande klotet i en cirkelrund liten
linie omkring vår antagna iakttagelseplats. Det är denna
yta, som utgör vårt s. k. (skenbara) horisontplan (sid. 1),
och den nära nog till en punkt sammansmältande
cirkelrunda tangeringslinien med klotet motsvarar vår synkrets.

Vi kunna således öfver hufvud och i synnerhet på
fastlandets oregelbundna yta, der synkretsen inskränkes
äfven af skog, berg m. m., anse jordens synliga del sakna
märkbar sferisk bugtighet. Men om vi begifva oss till den
möjligt jemnaste delen af jordytan, nemligen hafvet, samt
stiga tillräckligt högt upp i luften, kunna vi ej längre,
om vi vilja vara riktigt noggranna, anse den synliga
skålformiga , delen af jordytan såsom ett plan, utan måste
göra afseende på den sammes kullrighet. Låt bifogade
bild 2 föreställa en del af hafsytan och a vår iakttagelse-
plats. Ytan a b c d, som enligt § 1 bestämmer vår
synkrets b c d, blir då en starkt tillplattad kon, som

<bBild 2. — Synområdet från a bestämmes af den koniska ytan a b c d.<bb c d är synkretsen.  Ett fartyg närmar sig.<b

Bild 2. — Synområdet från a bestämmes af den koniska ytan a b c d.

b c d
är synkretsen. Ett fartyg närmar sig.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:29:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokursas/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free