- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
8

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordklotet och himlahvalfvet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af figuren längst till venster i bilden. Påföljande afton
kl. 6 finna vi honom åter på hans första plats. Det
förefaller således, som om »vagnen» under dygnets lopp åkte
baklänges i en cirkelformig krets omkring en orubblig
punkt på himlahvalfvet, medan härunder de skenbara
afstånd noga bibehållas, som hans särskilda stjernor hafva
inbördes.

Betrakta vi åter Orion, se vi denna vackra
stjernbild, ungefär samtidigt med att Karlavagnen befann sig
i sitt nyssbeskrifna första läge, intaga sin plats på den
sidan af himmelen, der solen går upp, i öster. Efter 6
timmar är han der solen synes om middagen, i söder, och
efter ytterligare 6 timmar står han i vester, i trakten der
solen går ned. Derefter försvinner han under horisonten,
men stiger påföljande afton åter upp på sin första plats
i öster. Äfven Orion synes således röra sig i en
cirkelformig krets, alltid befinnande sig på samma afstånd från
den punkt, kring hvilken äfven Karlavagnen kretsade.
Orion fullbordar ock sitt omlopp på samma tid, som
denne gjorde, men hälften af Orions cirkelformiga bana
ligger under horisonten.

Anställa vi dylika iakttagelser äfven på andra
stjernbilder, komma vi snart till insigt om att stjernorna i
allmänhet icke röra sig hvar och en för sig, utan alla
samfäldt på ett sådant sätt, som om de vore orubbligt
fästa vid det skenbara himlahvalfvet och detta såsom ett
fast förbundet helt småningom vände sig kring en af sina
diametrar.
Denna diameter, som kallas verldsaxel, har
sin ena ändpunkt i den punkt på himlahvalfvet, kring
hvilken Karlavagnens stjernor m. fl. synas kretsa i
cirkelformiga banor; den andra, som naturligtvis är diametralt
motsatt, befinner sig under vår horisont. Den förre
benämnes norra och den senare södra verldspolen.
Himlahvalfvets kring verldsaxeln försiggående rullning
benämnes himmelens dagliga rörelse. Den fullbordar hvarje hvarf
på jemnt ett dygn, s. k. stjerndygn. Himmelseqvator
kallar man den storcirkel på himmelssferen, hvars plan är
vinkelrätt mot verldsaxeln. Himmelseqvatorn delar
himmelssferen i en nordlig och en sydlig hälft, norra och södra
stjernhimmelen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:29:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokursas/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free