- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
14

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i förhållande till det skenbara himlahvalfvets afstånd. En
följd häraf är att, i fråga om himlahvalfvets företeelser,
hvarje horisontplan å jordytan sammanfaller med det
dermed parallela plan, som drages genom jordens medelpunkt.


Vi sänka derför, genom att öppna kranen vid a och lätta
på luftskrufven b, vattenytan i himmelsgloben, tills hon,
om hon tänkes utdragen, kommer att innehålla
jordglobens och himlahvalfvets gemensamme medelpunkt.
Hon blir då det rätta horisontplanet för våra iakttagelser
på himmelsgloben, det s. k. matematiska horisontplanet.

Tillika inse vi, att himmelsglobens inställning hädanefter
alltid gäller jordglobens för tillfället öfverste punkt.
Ty
till denna punkt hänför sig vattenytan såsom matematiskt
horisontplan. Allt efter som nämde punkt utgöres af
Stockholm, Calcutta, Buenos Ayres o. s. v., är globen
instäld för Stockholm, Calcutta, Buenos Ayres o. s. v. [1]
Genom att utbyta det skenbara horisontplanet mot
det matematiska, hafva vi äfven i högsta möjliga grad
bringat de förenade jord- och himmelsgloberna att motsvara
verklighetens försvinnande lilla jord och ofantligt stora
himmelsklot. Att vi riktigt träffat den diameter i
jordgloben, utefter hvilken han bör genomborras af
verldsaxeln, finna vi deraf, att, när globen är instäld t. ex.
för Stockholm, hans verldsaxel har mot vattenytans
horisontplan den lutning, som vi förut funnit vara den
verkliga i Stockholm. Det inträffar i sjelfva verket då äfven,
att för hvilken annan ort som helst, för hvilken vi
inställa globen, hans verldsaxel har mot vattenytans
horisontplan den lutning, som motsvaras af förhållandena i
verkligheten. Himmelsgloben blir således en i allt
väsentligt trogen bild af det verkliga verldsaltet. I stället
för att resa jorden kring och på ort och ställe
undersöka, huru derstädes himlahvalfvets alldagliga och
lagbundna företeelser gestalta sig i hvarje särskildt
ögonblick, kunna vi för samma ändamål anlita vår
himmelsglob, som inställes för den ifrågavarande orten och det
särskilda ögonblicket.


[1] Jfr noten å föreg. sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:29:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokursas/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free