- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
18

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma lutning mot horisontplanet, men att denna
lutning vexlar från den ena breddcirkeln till den andra.
Låtom oss ställa himmelsgloben för eqvatorn. Jordgloben
B’s öfverste punkt (se bild 6) är då en af eqvatorns
punkter och verldsaxeln a b
ligger derför i horisontplanet.
illustration placeholder
Bild 6. — Visar, huru verldsaxeln, när

man går från eqvator mot polen, höjer

sig öfver horisontplanet med den

geografiska breddens vinkelbelopp.

Antag sedan, att vi från
eqvatorn ville öfvergå till
orten o på t. ex. 18° nordlig
bredd, för att undersöka
verldsaxelns lutning mot hans
horisont. Jordgloben B jemte
verldsaxeln a b måste då på vanligt sätt vridas omkring
sin medelpunkt, tills o blir globens öfverste punkt (sid. 14).
Tydligen är dertill en vridning på just 18° erforderlig
(se bilden). Men som verldsaxeln förut låg i
horisontplanet, får han genom denna vridning, såsom bilden
angifver, en lutning af 18° mot samma plan. Således är
orten o’s geografiska bredd = (norra) verldspolen höjd öfver
o’s horisont.

Vi skola i allmänhet finna, att för hvar grad vi
flytta oss på jorden från eqvator mot polerna, höjer
sig motsvarande verldspol 1° på himmelen, tills vi
hunnit polerna sjelfva, då verldspolen står i zenith. Det är
då tydligt, huru sjömannen kan af verldspolens höjd öfver
horisonten
och himmelens deraf beroende utseende
bedöma, på hvilken geografisk bredd han befinner sig. Är
nämda höjd 10°, 23 1/2°, 59 1/3° o. s. v., så befinner han
sig ock på en geografisk bredd af 10°, 23 1/2°, 59 1/3°
o. s. v., nordlig eller sydlig, allt efter som det handlade
om norra eller södra verldspolen. [1] Och när vi vilja
inställa himmelsgloben för en viss uppgifven geografisk bredd,
hafva vi hädanefter blott att tillse, att verldsaxelns
lutning mot horisontplanet är lika med den uppgifna bredden.

Inställ till öfning himmelsgloben för Hammerfest, Neapel,
Singapore, Kapstaden, Kap Horn m. fl. orter, hvilkas
geografiska bredd inhemtas af kartan eller en större


[1] I verkligheten bestämmer man dock icke den geografiska bredden
på hafvet genom något omedelbart iakttagande af polhöjden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:29:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokursas/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free