Förberedande lärokurs i astronomi / 21 (1881) Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jordens poler äro då intet annat än ändpunkterna af
den diameter, kring hvilken jorden rullar, och verldsaxeln
är samma diameter utdragen mot det skenbara
himlahvalfvet, som träffas af den samme i verldspolerna.

Iakttaga vi från tid till annan verldspolernas läge,
skola vi finna, att de från år till år förblifva orörliga på
himlahvalfvet. Vi inse, att detta beror derpå att jordens
rullningsaxel pekar beständigt åt samma håll i rymden. Det
är först efter mycket långa tidrymder eller genom
mycket skarpa instrument man upptäcker en småningom
fortgående förändring i verldspolernas läge.

§ 9. Himlahvalfvet är en synvilla. Vårt solsystem
och fixstjernorna.

Men låtom oss nu undersöka, huruvida icke äfven
den hvalfformiga himmelen är en synvilla. Eller skola
vi verkligen tro, att stjernorna sitta på ett ofantligt
hvalf, alla lika långt från jorden? Vi må söka
jemförelser från vår erfarenhet om förhållandena på jorden.

Bild 7. — A en åskådares öga, a, b, c, d, e, f i mörkret spridda ljus på olika afstånd, hvilkas relativa storlek ögat A förgäfves söker bedöma.

Vi antaga, att vi en mörk afton befinna oss vid
stranden af en sjö, å hvars vida yta åtskilliga med
lyktor försedda fartyg ligga förankrade. Der vi se
fartygsljusen ligga tätt tillsammans, tro vi att äfven fartygen
göra det, och der ljusen synas långt åtskilda, tro vi lätt
att fartygen befinna sig på ett stort afstånd från
hvarandra. Likväl kan det huru ofta som helst inträffa, att
alla de fartyg, hvilkas ljus ses samlade tätt tillhopa, äro,
om ock belägna åt temligen samma håll från oss
räknadt, likväl vida mera aflägsna sins emellan, än de eller
några af dem äro från andra fartyg, som synas oss ligga
mera åt sidan. Jemför nemligen bild 7, der för
betraktaren A de långt från hvarandra belägna fartygen a, b, c
lysa nära tillhopa, medan det till b närbelägna fartyget d

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>