Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man såg honom nu, den 4:de November, under form af en
smal skära, vänd såsom bild 15 visar, i Skorpionens
stjernbild, öster om solen efter hennes nedgång. Månen var då
»nytänd». Ännu några dagar och under tilltagande fas
(bild 16) passerade månen Skyttens och Stenbockens
stjernbilder för att, den 9 Nov., ånyo ingå i sitt första
qvarter (bild 8) med samma läge i förhållande till solen,
som han hade nästföregående 11:te Okt. Tjugunio och
en half dagar hade erfordrats för honom att genomgå de
nu beskrifna faserna, men han hade under denna tid gått
mer än himmelen rundt, ty han stod nu icke längre i
Skytten, der han började, utan i en längre åt öster
belägen stjernbild.
När man närmare undersöker månens rörelse på himmelssferen,
finner man den försiggå i en storcirkel, som under en mycket spetsig
vinkel (något öfver 5°) skär ekliptikan (§11) i 2 diametralt motsatte
punkter, månbanans s. k. noder. Af dessa kallas den, i hvilken månen
uppstiger från den södra till den norra sidan om ekliptikan, månbanans
uppstigande nod och utmärkes i almanackan genom tecknet ☊. Den
andre noden kallas den nedstigande och utmärkes med ☋. På vissa
af ofvan (sid. 11) nämda himmelsglober finnes en särskild anordning
för att gifva en bild af månens rörelse. Den fals på dessa glober,
som är infäld i ekliptikan, bär nemligen en cirkelformig månbana,
som är fäst vid honom i en lutning på 5° och i hvilken en månbild
kan föras himmelsgloben rundt, på samma sätt som de verkliga
månomloppen på himmelen försiggå.
Astronomerna hafva nu funnit, att medan månbanan bibehåller
sin lutning mot ekliptikan i det närmaste oförändrad, flytta sig
nodpunkterna småningom i motsatt riktning mot solens rörelse, ekliptikan
rundt på en tid af 18 2/3 år. Den fals som bär månbanan är derför
skjutbar i ekliptikan och kan sålunda genom sin förskjutning gifva en
noggrann bild af månnodernas tillbakaskridande. Nodernas
ungefärliga läge i ekliptikan är vid hvarje tidpunkt angifvet i almanackorna.
§ 11. Solens skenbara årliga rörelse i ekliptikan.
Något svårare är det att iakttaga solens rörelse
bland fixstjernorna, alldenstund solen, så länge hon
befinner sig öfver horisonten och belyser luftkretsen,
derigenom alldeles fördunklar stjernornas ljus, så att dessa
icke kunna varseblifvas. Låtom oss emellertid en afton,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
