- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
30

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gör det vid höstdagjämningen eller vintersolståndet? — Stjerntiden,
då ☉genomgår meridianen, kallas hennes rektascension. Hvarje
himlakropp bestämmes till sitt läge på himmelssferen genom sin
rektascension och deklination (sid. 19).

§ 12. Årstidernas olikhet beror på solens rörelse i
ekliptikan.


Vi vilja nu undersöka, hvilken betydelse solens
årliga rörelse i ekliptikan har för jorden, på den ort der
vi bo.

Erfarenheten lärer, att ju högre solen stiger öfver
horisontplanet, ju mer värme sänder hon detta. Om
sommaren, årets varmaste årstid, se vi sålunda solen stiga
högt på himmelen och beskrifva på honom en lång och
utsträckt båge, medan under årets kallaste tid hon höjer
sig föga öfver horisonten och hennes dagliga bana på
himmelen är mycket liten och kort. Under årets lopp
förändras öfver hufvud från dag till dag solens
middagshöjd och hennes dagliga banas längd. Orsaken till dessa
förändringar ligger just i solens skenbara årliga rörelse
i ekliptikan, såsom vi nu skola visa.

För detta ändamål använda vi ånyo himmelsgloben,
inställa honom för den ort der vi bo, antag Stockholm, hvars
polhöjd är 591/3°, och sätta solbilden till en början i ♈.
Vi vrida derpå himmelsgloben omkring i den dagliga
rörelsens led. Solen går då upp rakt i öster och ned
rakt i vester, hennes middagshöjd är 302/3° eller lika
med vinkeln mellan eqvatorns plan och horisontplanet i
Stockholm, och hennes båge öfver horisonten är jemnt
lika med den hon beskrifver under horisonten, hvaraf vi
sluta, att dag och natt vid vårdagjemningen äro lika
långa.


Till följd af solljusets brytning i jordens atmosfer
inträffar emellertid, att solskifvans öfre kant synes i
horisontens rand, redan då han befinner sig något mer
än 1/2° derunder. I allmänhet kan sägas, att
ljusbrytningen ökar den synliga delen af himlahvalfvet med
ett bälte under horisonten af mer än 1/2 grads bredd.
Härigenom ökas dagens längd och denna ökning uppgår vid
dagjemningarne till 9 minuter. Natten förkortas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:29:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokursas/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free