- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
31

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ytterligare derigenom att solen en längre eller kortare stund
efter sin nedgång eller före sin uppgång belyser
luftlagren öfver horisontplanet, hvilka sedan återkasta en
del af hennes ljus ned till jordytan. Denna öfvergång
från fullkomligt dagsljus till fullständigt mörker, eller
tvärt om, benämnes skymning. Skymningen kan i
allmänhet varseblifvas, så länge ännu solen befinner sig
mindre än 18° under horisonten, men det starkaste
skymningsljuset kunna vi under himmelsglobens kringvridning
anse hafva upphört, så snart solbildens strålar, hvilkas
längd, från solmedelpunkten räknadt, är ungefär 5 grader,
icke längre sticka upp öfver horisontplanet. [1]

Sedan vi gjort dessa iakttagelser, då solen (omkring
d. 21 Mars) befinner sig i ♈, föra vi henne efter hvart
annat i nya lägen i ekliptikan, särskildt i ekliptikans
öfrige hufvudpunkter, nemligen: i ♋, der solen befinner
sig omkring d. 22 Juni, sedan i ♎ (solens läge omkring
d. 23 Sept.), sedan i ♑ (läget omkring d. 22 Dec.) och
slutligen tillbaka i ♈. För hvart och ett af dessa lägen
iakttaga vi:

l:o Väderstrecken, i hvilka solen går upp och ned.
Med afseende på denna sak uppnår solen gränspunkterna
mot norr och söder vid sommar- och vintersolstånden.
Vid dessa tider synes solen först liksom stanna och sedan
vända om i fråga om platsen för sin upp- eller nedgång
i horisontens rand — deraf namnet solstånd.

2:o Solens höjd öfver horisonten vid middagen. För
att på ett ungefär finna denna höjd, bör man först i
grader uppmäta [2] solens tillfälliga vinkelafstånd från
eqvatorn samt derpå, allt efter solens läge norr eller söder
om honom, antingen lägga det till eqvatorns vinkel med
horisontplanet eller ock draga det frän samma vinkel.
Sålunda finna vi solens middagshöjd i Stockholm vid


[1] Den ungefärliga tid, som förflyter från solmedelpunktens nedgång
till strålarnes fullständiga försvinnande under horisontplanet, kunna vi
afläsa på himmelsglobens timcirkel, som är indelad i timmar och qvarter.

Man är på detta sätt i tillfälle att jemföra skymningsljusets
varaktighet på olika orter och vid olika tider af året. Se nästa sida.
[2] Den s. k. dagjemningskoluren på himmelsgloben är för detta
ändamål graderad mellan ♈ och 10°. Man använder passare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:29:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokursas/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free