Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alfa), β (beta), γ (gamma), δ (delta), ε (epsilon), ζ (dseta),
η (eta), o. s. v. Om dessa ej räcka till, fortsätter man med de
latinska bokstäfverna eller tager slutligen sin tillflykt till
siffror. De för ett godt, obeväpnadt öga synliga stjernorna
äro ingalunda oräkneliga; de utgöra blott 5 à 6000, af
hvilket antal man för öfrigt på en gång ser endast den
ena hälften, medan den andra befinner sig under
horisontplanet. Stjernorna delas efter deras olika glans i s. k.
storleksklasser. Till 1:sta klassen höra de ljusstarkaste
stjernorna, hvilka dock ingalunda behöfva vara de i
verkligheten största, utan kunna vara belägna närmare oss, än
de öfriga äro. De äro 21 till antalet. Till 2:dra klassen
räknas 65, till 3:dje klassen omkring 200, o. s. v.
De med teleskop synliga stjernorna äro deremot
oräkneliga. Vintergatan, det kända ljusbältet på
himmelen, torde allena innehålla vid pass 18 millioner. Och
dessutom finnes ett mycket stort antal stjernhopar och
nebulosor, som för ögat eller vid svagare förstoring synas
blott såsom töcken, men i starkare teleskop upplösa sig
i täta massor af särskilda stjernor.
Bild 18. — Karlavagnen eller Stora björn. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>