Förberedande lärokurs i astronomi / 50 (1881) Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cassiopea, hvilken, om den betraktas från en viss sida, har utseende
af ett slags stol med ryggstöd (se bild 19). Utdrages nämda linie
ytterligare lika långt som nyss skedde, förer hon oss till Qvadraten i Pegasus,
en ansenlig fyrkant af 4 ganska starkt lysande stjernor (bild 20, s. 49).
Om man till stjernorna i Pegasus1 qvadrat lägger 3:ne andra, ungefär
lika ljusstarka och lika långt från hvarandra skilda stjernor, som nu
synas något söder om Cassiopea, får man en figur, som liknar Stora
björn, men är mycket större (se bild 20). Af de 7 stjernorna i denna
figur tillhör den som svarar mot Björnens svansände stjernbilden
Perseus, de derintill 3 närmaste Andromeda och de 3 återstående
hörnstjernorna, α, β, γ stjernbilden Pegasus (se nämnde bild).

Nyssnämda stjerna i Perseus (hon utmärkes med α) har på hvar
sin sida 2:ne andra, δ och γ, i samma stjernbild, med hvilka hon
bildar ett slags båge, γ α δ (se bild 20), hvars inböjda sida är vänd
ungefär i riktning mot Stora björn. Denna
båge vilja vi nu taga till ny utgångspunkt.

Bild 21. — Visar, huru man från bågen i Perseus finner Capella, Algol och Plejaderna.

Till en början finna vi (jfr bild 21),
att om man förlänger sagde båge till en
fortsatt bugtig linie, stöter man på den
glänsande stjernan Capella eller Geten (af 1:sta
storleken) i Kuskens stjernbild, medan man
på andra sidan om samma båge ser den för
sin föränderlighet i glans namnkunnige Algol,
som vanligen är af 2:dra storleken, men då
och då regelbundet inom 3¹/₂ timmar
nedsjunker till 4:de storleken. Gifver man åter
bågen en svängning bakåt mellan Capella
och Algol, på sätt bild 21
visar, träffar man på stjernorna
ε och ζ i Perseus samt derefter
den vackra stjernsamlingen
Plejaderna eller Sjustjernorna.

Bild 22. — Orion med Sirius och Aldebaran.

En af alla väl känd
stjernbild är den praktfulle Orion
(bild 22). De tre stjernorna
i midten, δ, ε, ζ, benämnas
tillsammans Orions bälte. Vid
här antagne tidpunkt,
vintersolståndet 9 e. m., ses Orion från Stockholms horisont glänsa på
himmelen i sydost. Förlänges Orions bälte nedåt, påträffar man strax

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>