Förberedande lärokurs i astronomi / 55 (1881) Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Kopernikanska förklaringen af himlahvalfvets företeelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i en riktning som, från nordsidan sedt, är motsatt
visarnes rörelse på ett ur, samt i jordens olika lägen liksom
utpeka synliniernas från jorden till solen vexlande
riktningar mot de bakom i fjerran liggande stjernorna, är
det tydligt, att solen måste, såsom i verkligheten sker,
undan for undan synas intaga sina lägen mot
fixstjernornas bakgrund i ♉, ♊, ♋, ♌ o. s. v. och tillbaka i ♈
igen, på samma tid som jorden rör sig ett helt hvarf kring
solen. Denna solens skenbara rörelse kommer äfven att
försiggå på alldeles samma sätt och i samma led som
jordens verkliga rörelse kring solen.

Den man, som först af alla i den nyare tiden insåg,
att icke blott jorden, utan ock alla planeterna (§ 9) röra sig
kring solen samt att jorden under sin kretsrörelse kring
solen rullar kring en af sina diametrar (§ 8), hette
Nikolaus Kopernikus (f 1543). En annan man, Johan Kepler
(f 1630), odödliggjorde sedan sitt namn för alla tider
derigenom, att han upptäckte de riktiga lagarne för jordens
och planeternas rörelser kring solen. Kepler ådagalade
bland annat, att såväl jorden som planeterna röra sig kring
solen i slutna banor af elliptisk form, i hvilkas ena
brännpunkt solen är belägen, samt att de i hvarje punkt af sin
bana hafva en bestämd hastighet, som
växer i den mån planeten närmar sig
solen.

Bild 27. — En Ellips.

Anm. Ellips (jfr bild 27) är en
plan kroklinie, som omsluter 2 s. k.
brännpunkter, så belägne inom
kroklinien, att summan af deras afstånd
till en punkt hvilken som helst på
henne är oföränderlig. Tänka vi oss
nu solen i ellipsens ena brännpunkt och jorden rörande sig
i den elliptiska kroklinien, så inse vi, att jorden härunder
än närmar sig solen, än aflägsnar sig från henne, något
som i verkligheten tydligast visar sig deri, att solens
skenbara diameter vexelvis till- och aftager (från 31¹/₂
minut d. 1 Juli till något mer än 32¹/₂ minut d. 1
Jan.). Skilnaden mellan jordens största och minsta
afstånd från solen är emellertid icke stor. Jordens
elliptiska bana liknar sålunda mycket nära en cirkel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>