- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
58

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Kopernikanska förklaringen af himlahvalfvets företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

löst verldsgrus, men i solens närhet bilda de ofta höljen och svansar
af millioner mils längd, om hvilkas natur man vet nästan intet. Vissa
kometer har man funnit regelbundet kretsa kring solen i starkt
illustration placeholder
Bild 29. — Donatis komet.

elliptiska banor (å vår tafla öfver
solsystemet äro 2:ne sådane namngifne
kometer upptagna). Andra komma ur
verldsrymdens djup likasom på besök
till vårt solsystem, göra en lof eller
sväng kring solen och försvinna åter.
Solens och planeternas dragningskraft
synes verka upplösande på kometernas
massa, så att den efter hand liksom
utdrages i ett smalare band af grus
långs kometens bana. Kometen
försvinner då slutligen såsom sådan för
ögat, men när jorden, såsom ofta
händer, har sin väg fram bland detta
grus af en sålunda upplöst komet,
faller en större eller mindre del deraf
ned till jordytan eller genomfar
åtminstone vår luftkrets. Detta grus
upphettas dervid genom gnidningen
mot luften till glödgning; det finare
förtäres af hettan och vi kalla den
hastiga ljusföreteelsen dervid stjernfall. Stundom uppträda af samma
orsak äfven större eldkulor, s. k. meteorer, genomkorsande
rymden med en glans, jemförlig med Jupiters eller månens. Det är
först på de senare åren man tror sig hafva funnit detta samband
mellan kometer, meteorer och stjernfall.

§ 22. Huru jordens kretsrörelse omkring solen och
rullningsrörelse omkring sin axel bestämma himlahvalfvets
ekliptika och verldsaxel.

Den dagliga rörelsens företeelse i
det Kopernikanska solsystemet.



Vår ursprungliga uppfattning af verldsbyggnaden har
efter hand blifvit i väsentlig mån förändrad. Medan
våra första föreställningar föranledde oss att låta
verldsaltet i sin helhet företrädas af himmelsgloben med jorden
i hans medelpunkt, böra vi nu tänka oss solen och
planeterna med deras månar liksom nedtagna från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:29:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokursas/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free