- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
65

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Kopernikanska förklaringen af himlahvalfvets företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till midten af det belysta fältet — då är det middag och
solen har nått sin största höjd. (Undersöka vi, huru
denna solens middagshöjd förändras från eqvatorn till
polerna, finna vi, att solen vid eqvatorn står i zenith och
att hennes middagshöjd aftager med växande breddgrad,
så att solen vid polerna står i horisonten.)


Sedan middagslinien är passerad, synes å de
ifrågavarande orterna solen sänka sig mer och mer på
himmelen, och när meridianen för de orter, vi betraktat, når
den östra randen mellan ljus och mörker, säger man.
att solen går ned å dessa orter. Den hälft af himmelens
stjernor, som befinner sig öfver orternas horisontplan.
begynner nu att framtindra, och medan vår meridian
mer och mer fördjupar sig i mörkret bakom jorden, synes
oss som om himmelen hvälfde sig i motsatt led (jfr
sid. 62). Till sist göra vi den slutsatsen, att enär
jordklotet rullar med jemn hastighet och breddcirklarnes
solbelysta bågar äro lika stora med de i skuggans
mörker försänkta, så måste, vid den tidpunkt här är i fråga.
dag och natt vara lika långa (12 timmar hvardera)
hela jordklotet
(utom polpunkterna). Häraf benämningen
dagjemning.

Nu sätta vi apparaten i gång, så att jorden, rullande
kring sin axel från vester till öster, begynner (från
nordsidan sedt) i motsatt riktning mot visarnes rörelse på
ett ur beskrifva en del, låt vara 1/8, af sin bana kring
solen. Vi iakttaga härunder att, såsom ofvan anmärktes,
jordaxeln beständigt bibehåller samma riktning och
endast sidoförflyttas, genom jordens rörelse, parallelt med
sig sjelf. Men just af denna jordaxelns orubbligt
bibehållna riktning i förhållande till jordbanans plan
följer, att vid jordens nyss nämda rörelse i sin bana
jordaxelns norra del lutar mer och mer solstrålarne till
mötes.
Häraf åter följer, att planet, som begränsar ljus
och mörker på jordytan, icke längre, såsom vid
vårdagjemningen, innehåller i sig jordaxeln, utan skär den
samme på midten så, att norra hälften vetter åt solsidan,
den södra åt det bakom jorden varande mörkret. För
att tydligt se detta plan, låtom oss i ett papper skära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larokursas/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free